Morsing, Mathias tobaksspinneri

Ort:  Malmö

 

Handelsmannen Mathias Morsing (d. 1744) ansökte att tillsammans med “någre välbehåldne män”  få anlägga tobaksspinneri i Malmö.

Detta beviljades den1 mars 1733 och blev Malmös tredje tobaksspinneri vid den tiden.

Intressenterna var:

David Håkansson Bager (1670 –  1742), tidigare delägare i Söllschers tobaksspinneri

Caspar Petersson, tidigare delägare i Söllschers tobaksspinneri

Anders Bratt (1688 – 1744), tidigare delägare i Söllschers tobaksspinneri

Erasmus Clefwe (d. 1741), dykeriöverkommissarie, drev tidigare eget tobaksspinneri

Cornelius Ledebuhr

 

Förändringar i ägandet visas i 1740 års berättelse till manufaktur kontoret.

Ägarna var då:

Josias Hegardt (1683 – 1762), borgmästare

Mathias Morsing

Erasmus Clefwe

Johan Cornelius Ledebuhr

Spinneriet förestods av Ledebuhr och var förlagt till hans fastighet. Under ledning av mästaren Anders Grahn arbetade tre lärgossar och ett antal spinneripojkar. Man tillverkade rull- och bricktobak. I manufakturberättelsen noteras att verksamheten var i full gång och verktygen i gott stånd. Man hade en tobaksplantage om sju tunnland utanför Södra förstaden på stadens mark och med ett torkhus av furutimmer.

Den 17 januari 1741 sammanslogs det morsingska privilegiet med både Suells och Söllschers privilegier till ett bolag med namnet Malmö Tobakscompani. Detta företag upplöstes 1764 och vid efterföljande auktion inropades det Morsingska privilegiet av tobaksspinnarmästaren Henrik Laurentius (1717 – 1800) som den 13 november 1764 fick resolution på att fortsätta tobaksspinneriverksamhet.

Henrik Laurentius tog sig namnet Fremling och visade att han hade “från simpel arbetare svingat sig upp till sin ställning”. Manufakturen kom att endast ägna sig åt kardusfabrikation.

Sonen, till Henrik Fremling och hustrun Ingeborg Falck (d. 1773), Marcus Fremling ( 1747 – 1816 i Helsingör, Danmark), hade “lärt och gjort sig kunnig i de stycken, som tobakshanteringen höra”, övertog den 26 april 1787 manufakturen. Marcus ägde även plantager vid Ribersborg där han hade fastigheten Christinelund. Marcus drev verksamheten till 1804 då rättigheterna den 16 maj 1804 överläts till handlanden Niclas Falkman (1778 – 1853). Niclas Falkman var son till borgmästaren och tobaksfabrikören Henrik Falkman.

Enligt transportprivilegium från den 26 september 1821 överlämnades fabriken till Gustaf Wilhelm Faxe (1773 – 1824), son till Cornelius Faxe och Johanna Frick,  och David Riber (f. 29/1 1787, d. 18/9 1828). Efter Faxes död nedlades rörelsen. Privilegiet hade då funnits i 98 år.

David Riber var gift med Charlotta Frick (24/12 1793 – 15/9 1865)