Statliga verk och tobak vid jubileer

 

Idag skulle knappast något statligt verk fira sitt jubileum med att låta tillverka någon form av tobaksprodukt som jubileumsgåva.

Men en gång i tiden gjordes det av Postverket och Televerket.

Postverket grundades den 28 februari 1636 då det på rikskanslern Axel Oxenstiernas initiativ utfärdades förordningarna Om Post-Bådhen, Beställning för Postmästaren Anders Wechell och Beställning för Oluff Jönsson att resa omkring landet och förordna Posterne.

1645 godkände Drottning Kristina den 1843 utfärdade förordningen General Riksens Postordning. Därigenom hade Sverige fått en rikstäckande planerad postgång som kom att omorganiseras många gånger.

1654-1661 drevs posten privat genom förläning till riksrådet Wilhelm Taube och 1662-1669 drevs det genom statens försorg. 1673-1677 drevs det återigen privat genom förläning till rikskanslern Magnus Gabriel de la Gardie. Efter det drevs det återigen av kronan och kom så att förbli.

Även tobaksspinnerierna och brännvinsbrännerierna kom under en period att drivas privat för att återigen förstatligas under långa tider.

Posten kom att drivas under olika statliga institutioner tills det 1850 instiftades en Generalpoststyrelse som leddes av generalpostdirektören.

1861 infördes avlönade brevbärare i större städer och 1877 inrättades lantbrevbärarna.

1936 firade Postverket 300 årsjubileum genom att inbjuda ett stort antal anställda till Gyllene salen i Stockholms stadshus. Gästerna fick då en förpackning innehållande en cigarr. Asken hade frimärken föreställande Axel Oxenstierna på framsidan och ett frimärke med en postdiligens på baksidan.

Vem som tillverkade cigarren och förpackningen är för mig oklart.

Vad Axel Oxenstierna skulle anse om dagens postgång kan man endast fantisera om.

 

 

 

 

Telegrafverket (Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket) grundades genom regeringsbeslut i februari 1853 och kom redan från starten att vara en egen myndighet. Det kom senare att heta Kungl. Telegrafverket och från 1953 enbart Televerket.

I Televerkets begynnelse befordrades endast telegram via ett kabelnät som till en början fanns mellan Stockholm och Uppsala för att senare byggas ut över hela landet. Redan 1855 fanns en kabel till kontinenten, 1857 fanns det kabel enda upp till Haparanda och 1859 fick Klintehamn på Gotland kabelförbindelse med Västervik. 1866 lades atlantkabeln mellan Europa och Amerika.

Då telefonen uppfanns kom telegrafverkets betydelse att öka snabbt. De första telefonnäten var privata men staten upprättade rikstelefonnätet som de privata så småningom anslöts till.

Det blev aldrig något telefonmonopol i Sverige men genom statens kontroll av nätet blev situationen närmast monopolliknande och bröts först när mobiltelefonen ändrade på alla förutsättningar.

Televerket firade sitt 100-års jubileum i Konserthuset den 1 november 1953. Gästerna erhöll då en förpackning innehållande fem stycken Chesterfieldcigaretter. Staten gynnade inte det statliga Svenska Tobaksmonopolet. Den här förpackningen har jag fått av samlaren Jukka Kettunen.