Ort: Karlskrona
Sommaren 1752 klagade tobaksspinnarna hos landshövdingen över att man saknade arbetare vid sina fabriker vilket förorsakade inkomstbortfall.
Då man ansåg att befolkningen stördes av tiggare, både gossar och flickor skrev man att dessa ”hwilka wijd Spinnerien kunde hafwa sin näring. som nu genom Lättja hålla sig der ifrån och till wanart samt odygd böjas”
Detta hörsammades av Landshövdingeämbetet som resolverade … att spinneriidkarna skulle till arbete i fabrikerna få intaga gossar, flickor och andra, ”som med tiggeri Löpa kring gatorne, men äga någorlunda friska Lemmar och att inga flere måge beswära husen med allmosehielp, än de som antingen wijd den årlige undersökningen öfwer fattige sådant wärkeligen behöfwa eller hafwa spinnerie bewis, att de för hwarjehanda svaghet skuld icke förmå något förtiena; Lärandes Lofl. Magistraten Låta genom tiggaregubbarne fasttaga de, hwilka med tiggerier stryka gatorne, och them i spinnerien aflewerera, eller ock til mäster Håkan Ankar beledsaga, som elliest Lowfat gifwa them anwisning, förmodandes det Stadens Inwånare genom denna förafttning blifwa med tiggerier mindre bewärande, så framt de sielfwa wisa sig mohne i ackttaga hwad medel dertill utses”.
1764 fanns i Karlskrona 7 tobaksspinnerier med sammanlagt 73 arbetare.
1793 återstod endast 1.