Eschenburg, Herman (Örebro)

Tobaksfaktorn Herman Eschenburg, son till tobaksfabrikören Berndt Eschenburg i Stockholm, hade sedan 1743 drivit tobaksspinneri i Norrtälje. Han beviljades den 10 september 1753 tillstånd överflytta manufakturen till Örebro.

Till medintressent hade han Anders Berg, som tidigare varit kompanjon till Johan Wiberg i dennes tobaksspinneri i Köping.
År 1758 innehades företaget av Eschenburg och Anders Bergs änka, och 1760 står Eschenburg som ensam ägare.
Vid inspektionsresa 1760 berättar assessor Dragman om ett besök vid spinneriet:
”Vid tobaksfabrikören Eschenburgs spinneri” skriver han, ”fanns väl tvenne bord men icke mera än ett i gång och sköttes med 15 á 16 personer, som voro sysselsatta därvid. Uti presshuset hade han tre pressar uti gott stånd. Han hade något förråd av goda utrikes blader till däcksblader”.

Fabriksberättelsen 1761 omnämner, att rörelsen fortfarande drevs endast med ett bord och arbetarnas antal var ”med större och smärre” tolv personer. Hela årstillverkningen, 9 408 kg, var försåld.
Efter Eschenburgs frånfälle i början av 1760-talet övertogs manufakturen av sonen Sven, som enligt resolution den 15 april 1765 överlät företaget till handelsmannen Lars Windahl och rådmannen Lars Nordstedt (1717-1787).

Lars Nordstedts son Per Adolf (1763-1840) grundade firman Kungl. Boktryckeriet P.A. Nordstedt & Söner i Stockholm.

Spinneriet ägdes 1780 av Lars Windahls Änka & Co. och nedlades efter några år på grund av bristande avsättning. I år 1816:s fabriksberättelse heter det: ” den gamla tobaksfabriken, som för flera år tillbaka drevs av handlanden Windahls änka, är alldeles oduglig och förfallen”.