Johan Bäckström föddes 14/7 1826 (döpt 20/7) i Umeå som son till handelsmannen i trävaror Anders Bäckström (f. 2/12 1784) och Catharina Wendela, f. Dyhr (f. 19/7 1802). De gifte sig i Sävar 1824.
Föräldrarna, Anders och Catharina, gifte sig den 27/5 1824 och fick tre barn:
Johannes, f.13/3 1825, d. 19/6 1825
Johan, f. 14/7 1826, d. 1902
Mathilda Catharina, f. 23/9 1827, d. 5/12 1828.
Johan blev tidigt syskon- och föräldralös då fadern dog den 25/2 1829 och modern den 23/4 1829. Familjen bodde då i fastigheten No. 64. i Umeå.
Fastigheten 64 vid tirget i Umeå
Johan fick förmyndare. Johan flyttade till rådman Jacob Grahn (1772-1836) och dennes hustru Eva Liljedahl (1768-1836) i fastigheten No. 86,87. och senare till råd- och handelsmannen Jakob Sjöstedt (f. 9/10 1785) och dennes fru Elisabet Maria (f.1789) i fastigheten No. 20.
Någon bouppteckning efter fadern har ej återfunnits utan förstördes sannolikt i den stora stadsbranden i Umeå 1888 då en rad dokument förstördes.
Anders Bäckström. Tavla på Julita.
Kring 1840 arbetade Johan i sin förmyndares företag och lärde sig bokföring och språk.
Den 19 maj 1843, två månader före sin 17-årsdag, tog han ut flyttbetyg som handelslärling för att flytta till Stockholm.
Av flyttbetyget framgår det att han hade berömlig vandel, ordentlig, begått nattvardsgång samt var till äktenskap underårig.
Det är oklart varför han valde att flytta till Stockholm och om han hade några kontakter där. Det är även oklart om han fått något arv efter fadern. Då sonen Arthur föddes 1861 var två av faddrarna handelsmän i Umeå vilket tyder på att kontakter med hemstaden fanns kvar.
Johan kom till Maria församling i Stockholm men flyttade den 26/11 1844 till Katarina församling för att börja arbeta vid Wilhelm Hellgrens tobaksfabrik som kontorist. Han flyttar in i målaränkan Maria Åhmans fastighet vid Götgatan 47 (kv. Vägaren 1). Kontoristen Fredrik Wallberg bor på samma adress. Båda kontorister vid W:m Hellgrens tobaksfabrik.
1847 bor kontoristerna Johan Bäckström och Fredrik Wallberg vid Götgatan 43 (kv.Gråberget 6).
Kring 1849 – 1851 bor han i Kofferdiänkan Anna Margaretha Krögers fastighet vid Repslagargatan 9 (kv. Westergötland 9). I samma fastighetet bor även kontoristen Fredrik Wallberg (f. 14/10 1813.) Här bor även verkmästaren J.D. Labatt som anlagt Stockholms första cigarrfabrik.
År 1849 önskade han lämna sin plats men Wilhelm Hellgren hade andra planer (uppgift från Samuel Bring). Den 28 mars 1851 upptogs Johan som bolagsman och firmanamnet ändrades då till W:m Hellgren & C:o.
Den 6 maj 1851 lystes det för ”Grosshandlaren Herr Johan Bäckström och dygdädla Jungfrun Carolina Fredrika Mathilda Westerling”. De vigdes i Katarina församling den 31 maj 1851 av kyrkohedern Eriksson. Bruden var fosterdotter till Wilhelm Hellgren och dennes hustru. Mathilda Westerling föddes 1830 och dog barnlös i lungsot 1857. (se vidare Westerling, Mathilda).
År 1851 har Johan Bäckström tillsammans med hustrun, Mathilda Westerling, flyttat till kv. Bryggaren tillsammans med pigorna Maria Lundquist och Sofia Lundquist.
Wilhelm Hellgren själv avgick ur firman 1851 och bosatte sig 1855 på Värmdön och han ersattes som delägare i bolaget av Carl Adolf Werner (f.3/8 1804) som kvarstod till sin död 1856.
Johan Bäckström blev då ensam innehavare av firman och upptog 14 april 1859 som ny bolagsman Carl Fredrik Weber vars kusin var delägare i Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand. Carl Weber avled redan vid 44 års ålder 1877 och efterlämnade 957 368 kr.
Efter första hustruns död gifte Johan Bäckström om sig den 22/1 1859 i Tyska kyrkan i Stockholm med Wilhelm Hellgrens systerdotter.
Den nya frun hette Walfrid (Lilly) f. von Ehrenclou (f. i Stockholm 24/6 1840). (se vidare, Ehrenclou, Lilly)
Barn:
Johan (John) Adolf, 31/10 1859
Johan Arthur, f. 21/8 1861
Johan Sidney f. 19/11 1862, d. 20/2 1864
Johan Walter, f. 21/6 1865
Johan Richard, f. 18/11 1868
De bodde i fastigheten Götgatan 48 (nuv. 68). Fastigheten brann 1865. Då den nya bostadsfastigheten mot Götgatan byggdes 1865-1866 bodde familjen vid Folkungagatan 6 D/Östgötagatan (kv. Wägaren 6) för att 1868 återflytta Götgatan 48. I fastigheten vid Folkungagatan bodde även Albert Lindhagen (f. 1823) som kom att sätta sin prägel kring utformning av Stockholms gatunät. Något samarbete mellan Johan Bäckström och Albert Lindhagen har inte dokumenterats.
Folkungagatan 6 D
När fastigheten, ritad av Åbom, vid Götgatan är färdigbyggd 1868 flyttar familjen åter till Götgatan 48 och har en våning om 18 rum och två kök.
Här hålls ofta stora fester där en stor del av Stockholms framträdande affärsfamiljer deltar och en hel del kulturpersonligheter. Johan och Lilly besöks även många gånger av Mia Dyhr som är kusin till Johan och möjligen den enda kontakt han har till sin ursprungsfamilj från Umeå. Mia är dotter tilll Johans morbror Mathias Dyhr. Även Mias styvdotter Elna (gift Lemke) blir en ofta återkommande gäst.
Den 23 maj 1867 publiceras ovanstående i dagspressen. Det är apotekaren Mathias Dyhr som avlidit. Abraham Ruth var apotekselev och sedermera bankdirektör i Skellefteå. Edvard Bredenberg var gift med Mathias dotter Johanna och Johan Bäckström på W. Hellgren & C:o var systerson till Mathias Dyhr.
Sedan 1862 hyrde Johan Bäckström en fastighet i Ekhagen av Edward Cederlund som var nära affärsvän och arrendator av Stocksundstorp. Familjen Bäckström tillbringade mycken tid där och Bäckström lät uppföra en ny fastighet om 14 rum som sitt sommarresidens. Därtill byggdes tennisbana och en stor park.
Lillys föräldrar var ofta på besök och när hennes far blev änkeman fick han ett eget rum såväl på Ekhagen som på Götgatan 48. Efter Johans död övertog sonen John Bäckström med familj fastigheten men på grund av Johns dåliga affärer tvingades han sälja den. En period var den uthyrd till Svenska Tobaksmonpolet som semesterhem.
1888 köper Johan Bäckström Steninge slott utanför Märsta men bosätter sig inte där men vistas ofta därute och Johan åker med tåg till staden för arbetet och återvänder till Steninge på kvällen.
I oktober 1892 flyttar Johan och Lilly till en nybyggd fastighet vid Norrmalmstorg 4 2 tr.(kv. Skravelberget mindre, 7/8). Fastigheten var då nybyggd med Johan Laurentz som arkitekt och L Larsson som byggmästare. Ägare var brukspatronen Johan August Bång. Fastigheten var i fem våningar i gotisk stil med hörntorn och fasader i rött pressad tegel och vit kalksten. Med på flytten var mamsell Maria Tia Paban och mamsell Emma Thunberg.
År 1897 sitter Johan Bäckström med i centralkommittèn avdelning för indutriutställningen i Stockholm.
Norrmalmstorg 4
Den 15 oktober 1898 rapporterar Djursholms Tidning:
”En präktig skördefest firades i lördags vid Steninge, då gårdens ägare, grosshandlare Johan Bäckström, bjudit alla arbetare med familjer,
öfver 250 personer till festligt samkväm.
Kl 5 e.m. samlades de inbjudne, då kaffe serverades och härpå var tillfälle beredt för ungdomen att taga sig en sväng i en för tillfället iordningställd större lokal. Under aftonens lopp bjöds på smörgåsar, punsch och bakelser, och kl 11 serverades supé, hvilken räckte långt in på småtimmarne, då alla skildes åt nöjda och tacksamma, med minne af en angenäm stund.
Grosshandlaren Bäcktröm med fru samt gårdens förvaltare närvaro i flere timmar samt tillsågo, att alla fingo sin rikliga förplägning.
Dagen efteråt åkte fru Bäckström sjelf omkring på godset och delade ut rikliga portioner till sjuka och sådana, som af ålder icke kunnat närvara vid den glada fästen”.
1898 flyttar Johan och Lilly vidare till Birger Jarlspassagen (Birger Jarlsgatan 9, Smålandsgatan 10, kv. Rännilen 7). Även då följer Tia Paban och Emma Thunberg med i flytten. Fastigheten uppförde 1894 – 97 och ritades av arkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. J Sjöqvist var byggherre och byggmästare.
År 1899 inflyttar Johan och Lilly i Trädgårdsgatan 11 A (kv. Jakob större 17) inom Jakobs församling.(rote 7) som Johan inköpt av greve Brahe för 230 000 kronor och ett tillägg av område inom tomten på 5 010 kronor.
Greven, överstekammarjunkaren Nils Brahe (1841 – 1907). Köpebrevet upprättades den 12 maj 1898 och lagfart utfärdades den 27 december 1898. Fastigheten gick i arv till Walter Bäckström som senare sålde den till Odd Fellow orden där han själv var medlem.
Nils Brahe bodde kvar i fastigheten till sin död 1907.
Västra Trädgårdsgatan 11 A
Med anledning av köpet av Brahes fastighet skriver Grythytte tidning den 28 november 1899:
”En ståtlig bostad,
helt visst en af del elegantaste, mest välinredda och komfortabla som någon enskild svensk man har att förfoga öfver, är den i hvilken grosshandlaren Johan Bäckström, innehafvare af den vidtbekanta fabriksfirman W:m Hellgren härstädes, i dessa dagar flyttat in.
Det är ett gammalt stamhus för den finaste bördsadel, riktigt blått blod, som nu genom händelsernas tillskyndelse kommit i händerna på en af de främste representanterna för vår börsadel, en som icke kan räkna synnerligt många ”anor” men som i stället kan räkna kronor i millioner. Huset har nemligen sedan långliga tider tillhört grefliga ätten Brahe, af hvars båda nu lefvande manliga descendenter – som i förbigående sagt synas af ödet vara bestämda att bli de sista – detsamma för ett par år sedan såldes till herr Bäckström. Priset var, om jag är riktigt underrättad, 225.000 kr., hvilket måste betraktas som särdeles billigt med tanke på egendomens utmärkta läge strax ofvanför kungsträdgården, invid lantmäteribacken, och den betydliga tomtarealen.
Der har nu herr Bäckström låtit efter ritningar af arktekten F. Liljeqvist totalt ombygga och äfven delvis tillbygga det gamla huset, som nu står alldeles färdigt och i dessa dagar fått emottaga sin nye ägare och hans familj.
Det vore kanske för mycket sagdt om man påstode att det gamla Brahehuset nu blifvit en bostad värdig en furste, men säkert är att man får leta vida omkring i Sveriges landamären för att finna något så verkligen förstklassigt, i afseende å så gedigen elegans, smak och komfort – men fritt från prålande lyx. En skicklig byggmästare har med tillhjelp af utmärkta möbelsnickare, tepetserare, dekoratörer och andra slags medhjelpare lyckats åstakomma ett förtjusande vackert hem, men förstås dyrbart, sådant som endast den kan bestå sig, hvilken fått mycket af denna verldens goda.
Utom den egentliga bostaden med festvåning, tillsammans 18 rum, jemte elegant tamburer och förhallar med ståtliga marmorspislar, finnas bostäder för tjenstefolket, ett magnifikt, alla tidens fordringar motsavarnde köksdepartement, flera gästrum, biljardsal, rymliga stallar och vagnshus m.m. Att hissar och alla andra möjliga beqvämligheter icke saknas, säger sig sjelf.
Och icke sämst är, att huset förfogar öfver så stora gårdar, som nuförtiden höra till de sällsynta undantagen – nu, då här i hufvudstaden välbelägna tomter betalas med fabelaktiga pris. Det är icke brist på vare sig luft eller ljus.
Hvad grpsshandlar Bäckströms charmanta boningshus, som till det yttre påminner om en modern, något slottsliknande herregårdsbyggnad på landet, kostar sin egare, vet naturligtvis ingen riktigt mer än han sjelf, men att priset icke understiger en half million, kan man taga för alldeles gifvet.”
Johan Bäckström var den som drev upp den Hellgrenska fabriken till att bli en av Sveriges och senare en av nordens största tobaksfabriker. Han var även drivande i utvecklingen av Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand.
Han innehade rad uppdrag såsom:
stadsfullmäktig
ledamot av beredningsutskottet
ledamot av fattigvårdsnämnden
ledamot av Katarina kyrkoråd
direktion för Danvikens hospital
deputerad för grosshandlarsociteten
ordföranden för Fr. Schartaus handelsinst.
och mecenat för musikaliska scenisk konst
styrelseledamot Münchenbryggeriet 1861-1902
Under 1890-talet tillbringar Johan och Lilly mycket tid i Steninge och ofta tar Johan morgontåget till Stockholm för att arbeta.
Johan Bäckström avled den 4 februari 1902 av cancer i magsäcken efter en tids sjuklighet och efterlämnade en förmögenhet på 5 583 245 kr ( cirka 356 miljoner kronor i 2022 års penningvärde) och då ingick tobaksfabriken, bostadsfastigheten på Västra Trädgårdsgatan 11 A (kv. Jacob större n:r 17), sommarbostaden i Ekhagen på Experimentalfältet (denna fastighet blev senare under några år Svenska Tobaksmonopolets semesterhem då de hyrde fastigheten av John Bäckström) och Steninge slott. Julita gård ägdes formellt av W:m Hellgren & C:o.
Dagens Nyheter 5 februari 1902
Sönerna John och Walter ärvde tobaksfabriken, sonen Arthur ärvde efter en del formaliaförrättningar Julita gård.
Rickard erhöll Steninge.
Johan Bäckström begravdes i familjegraven på Norra begravningsplatsen (område 3, n:r 85) där hustrun Lilly redan vilade sedan året innan efter att ha avlidit på Steninge den 4 september 1901 i bröstcancer i vänster bröst. Jordfästningarna av Johan och Lilly förrättades av Bergman.
Fabrikskopplingar
Hellgren, W:m & C:o
Brinck, Hafström & Co
Personkopplingar:
Mia Dyhr
Elna Lemke
Källor:
Församlingsarkiv Umeå, Katarina församling, Maria församling, Jakobs församling, Sankta Gertruds församling
Dofternas torg Bengt Järbe 1995 Byggförlaget
Steningeboken Gunilla och Giselher Naglitsch 2014
Arthur Bäckströms brevsamling Julita Gård
Lilly Bäckströms brevsamling Julita Gård
Bryggerier och bryggare i Stockholm Samuel E. Bring 1927
Rederi Svea Efraim Lundmark 1951
Stockholms City Samfundet Sankt Eriks årsbok 2018
Handelskammarhuset Holger Rosman 1933
Tavla som hänger på Julita
Johan Bäckströms familjegrav