Johan Bäckström föddes 14/7 1826 (döpt 20/7) i Umeå som son till handelsmannen Anders Bäckström (f. 2/12 1784) och Catharina Wendela, f. Dyhr (f. 19/7 1802). De gifte sig i Säfvar den 27/5 1824. Vigda av Fredrik Höglund i Säfvar.
Föräldrarna, Anders och Catharina, fick tre barn:
Johannes, f.13/3 1825, d. 19/6 1825
Johan, f. 14/7 1826, d. 1902
Mathilda Catharina, f. 23/9 1827, d. 5/12 1828.
Johan blev tidigt syskon- och föräldralös då fadern dog den 25/2 1829 och modern den 23/4 1829. Familjen bodde då i fastigheten No. 64. i Umeå.
Fastigheten 64 vid torget i Umeå
Johan fick förmyndare och flyttade till handlanden och rådmannen Jacob Grahn (1772-1836), som tidigare hade haft Johans far först som handelsbetjänt och sedan som handelsbokhållare, och dennes hustru Eva Liljedahl (1768-1836), gifta 1801, i fastigheten No. 86,87.
Senare blev han handelsbiträde hos råd- och handelsmannen Jacob Sjöstedt (f. 9/10 1785, d. 8/5 1844), där Johans mor tidigare ingått i hushållet, och dennes fru Elisabet Maria Sundbaum (f.1789, d. 20/8 1875) i fastigheten No. 85.
Någon bouppteckning efter fadern har ej återfunnits utan förstördes sannolikt i den stora stadsbranden i Umeå 1888 då en rad dokument förstördes.
Anders Bäckström. Tavla på Julita.
Johan inskrevs i Umeå läroverk den 3/2 1835 i apologistklassen (grundskola). Han lämnade skolan den 13/6 1841 och avsåg att fortsätta studierna vid Härnösands gymnasium men började istället arbeta inom handeln i Umeå. I skolans liggare anges, odaterat, att han fått plats hos en grosshandlare i Stockholm.
Kring 1841 arbetade Johan hos JacobSjöstedt och förkovrade sig i sig bokföring och språk.
Den 19 maj 1843, två månader före sin 17-årsdag, tog han ut flyttbetyg som handelslärling för att flytta till Stockholm.
Av flyttbetyget framgår det att han hade berömlig vandel, ordentlig, begått nattvardsgång samt var till äktenskap underårig.
Det är oklart varför han valde att flytta till Stockholm och om han hade några kontakter där. Det är även oklart om han fått något arv efter fadern. Då sonen Arthur föddes 1861 var två av faddrarna framstående handelsmän i Umeå vilket tyder på att kontakter med hemstaden fanns kvar.
Johan kom till Maria församling i Stockholm men flyttade den 26/11 1844 till Katarina församling för att börja arbeta vid Wilhelm Hellgrens tobaksfabrik som kontorist. Han flyttar in i målaränkan Maria Åhmans fastighet vid Götgatan 47 (kv. Vägaren 1). Kontoristen Fredrik Wallberg bor på samma adress. Båda kontorister vid W:m Hellgrens tobaksfabrik.
Redan efter något år hos Hellgren skickades han på resa till Norrland för att utveckla fabrikens handelskontakter.
1847 bor kontoristerna Johan Bäckström och Fredrik Wallberg vid Götgatan 43 (kv.Gråberget 6).
Kring 1849 – 1851 bor han i Kofferdiänkan Anna Margaretha Krögers fastighet vid Repslagargatan 9 (kv. Westergötland 9). I samma fastighetet bor även kontoristen Fredrik Wallberg (f. 14/10 1813.) Här bor även verkmästaren J.D. Labatt som anlagt Stockholms första cigarrfabrik.
År 1849 önskade han lämna sin plats för att arbeta och utbilda sig utomlands (uppgift från Samuel Bring och uppgift i minnesrunan i Dagens Nyheter den 5 februari 1902) men Wilhelm Hellgren hade andra planer . Den 28 mars 1851 upptogs Johan som bolagsman och firmanamnet ändrades då till W:m Hellgren & C:o.
Wilhelm Hellgren hade då dessutom låtit ta in hustrun, Lovisa Verdiers, släkting Mathilda Westerling, som fosterdotter i hushållet.
Den 6 maj 1851 lystes det för ”Grosshandlaren Herr Johan Bäckström och dygdädla Jungfrun Carolina Fredrika Mathilda Westerling”. De vigdes i Katarina församling den 31 maj 1851 av kyrkohedern Eriksson. Bruden var fosterdotter till Wilhelm Hellgren och dennes hustru. Mathilda Westerling föddes 1830 och dog barnlös i lungsot 1857. (se vidare Westerling, Mathilda).
År 1851 har Johan Bäckström tillsammans med hustrun, Mathilda Westerling, flyttat till kv. Bryggaren tillsammans med pigorna Maria Lundquist och Sofia Lundquist.
Wilhelm Hellgren själv avgick ur firman 1851 och bosatte sig 1855 på Värmdön och han ersattes som delägare i bolaget av Carl Adolf Werner (f.3/8 1804) som kvarstod till sin död 1856.
Johan Bäckström blev då ensam innehavare av firman och upptog 14 april 1859 som ny bolagsman Carl Fredrik Weber vars kusin var delägare i Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand. Carl Weber avled redan vid 44 års ålder 1877 och efterlämnade 957 368 kr.
Efter första hustruns död gifte Johan Bäckström om sig den 22/1 1859 i Tyska kyrkan i Stockholm med Wilhelm Hellgrens systerdotter.
Den nya frun hette Walfrid (Lilly) f. von Ehrenclou (f. i Stockholm 24/6 1840). (se vidare, Ehrenclou, Lilly)
Barn:
Johan (John) Adolf, 31/10 1859
Johan Arthur, f. 21/8 1861
Johan Sidney f. 19/11 1862, d. 20/2 1864
Johan Walter, f. 21/6 1865
Johan Richard, f. 18/11 1868
De bodde i fastigheten Götgatan 48 (nuv. 68). Fastigheten brann 1865. Då den nya bostadsfastigheten mot Götgatan byggdes 1865-1866 bodde familjen vid Folkungagatan 6 D/Östgötagatan (kv. Wägaren 6) för att 1868 återflytta Götgatan 48. I fastigheten vid Folkungagatan bodde även Albert Lindhagen (f. 1823) som kom att sätta sin prägel kring utformning av Stockholms gatunät. Något samarbete mellan Johan Bäckström och Albert Lindhagen har inte dokumenterats.
Folkungagatan 6 D
När fastigheten, ritad av Åbom, vid Götgatan är färdigbyggd 1868 flyttar familjen åter till Götgatan 48 och har en våning om 18 rum och två kök.
Här hålls ofta stora fester där en stor del av Stockholms framträdande affärsfamiljer deltar och en hel del kulturpersonligheter. Johan och Lilly besöks även många gånger av Mia Dyhr (gift Bredenberg) som är kusin till Johan och möjligen den enda kontakt han har till sin ursprungsfamilj från Umeå. Mia är dotter tilll Johans morbror Mathias Dyhr. Även Mias styvdotter Elna (gift Lemke) blir en ofta återkommande gäst.
Den 23 maj 1867 publiceras ovanstående i dagspressen. Det är apotekaren Mathias Dyhr som avlidit. Abraham Ruth var apotekselev och sedermera bankdirektör i Skellefteå. Edvard Bredenberg var gift med Mathias dotter Johanna och Johan Bäckström på W. Hellgren & C:o var systerson till Mathias Dyhr.
Sedan 1862 hyrde Johan Bäckström en fastighet i Ekhagen av Edward Cederlund som var nära affärsvän och arrendator av Stocksundstorp. Familjen Bäckström tillbringade mycken tid där och Bäckström lät uppföra en ny fastighet om 14 rum som sitt sommarresidens. Därtill byggdes tennisbana och en stor park.
Lillys föräldrar var ofta på besök och när hennes far blev änkeman fick han ett eget rum såväl på Ekhagen som på Götgatan 48. Efter Johans död övertog sonen John Bäckström med familj fastigheten men på grund av Johns dåliga affärer tvingades han sälja den. En period var den uthyrd till Svenska Tobaksmonpolet som semesterhem.
1888 köper Johan Bäckström Steninge slott utanför Märsta men bosätter sig inte där men vistas ofta därute och Johan åker med tåg till staden för arbetet och återvänder till Steninge på kvällen.
Vid flytten från Götgatan 48 fanns flera alternativ. Av Lilly Bäckströms dagböcker framgår att Johan Bäckström funderade på att köpa Bolinderska palatset som med tiden blev en del av Grand Hotell.
I oktober 1892 flyttar Johan och Lilly till en nybyggd fastighet vid Norrmalmstorg 4 2 tr.(kv. Skravelberget mindre, 7/8). Fastigheten var då nybyggd med Johan Laurentz som arkitekt och L Larsson som byggmästare. Ägare var brukspatronen Johan August Bång. Fastigheten var i fem våningar i gotisk stil med hörntorn och fasader i rött pressad tegel och vit kalksten. Med på flytten var mamsell Maria Tia Paban och mamsell Emma Thunberg.
År 1897 sitter Johan Bäckström med i centralkommittèn avdelning för indutriutställningen i Stockholm.
Norrmalmstorg 4
Den 15 oktober 1898 rapporterar Djursholms Tidning:
”En präktig skördefest firades i lördags vid Steninge, då gårdens ägare, grosshandlare Johan Bäckström, bjudit alla arbetare med familjer,
öfver 250 personer till festligt samkväm.
Kl 5 e.m. samlades de inbjudne, då kaffe serverades och härpå var tillfälle beredt för ungdomen att taga sig en sväng i en för tillfället iordningställd större lokal. Under aftonens lopp bjöds på smörgåsar, punsch och bakelser, och kl 11 serverades supé, hvilken räckte långt in på småtimmarne, då alla skildes åt nöjda och tacksamma, med minne af en angenäm stund.
Grosshandlaren Bäckström med fru samt gårdens förvaltare närvaro i flere timmar samt tillsågo, att alla fingo sin rikliga förplägning.
Dagen efteråt åkte fru Bäckström sjelf omkring på godset och delade ut rikliga portioner till sjuka och sådana, som af ålder icke kunnat närvara vid den glada fästen”.
1898 flyttar Johan och Lilly vidare till Birger Jarlspassagen (Birger Jarlsgatan 9, Smålandsgatan 10, kv. Rännilen 7). Även då följer Tia Paban och Emma Thunberg med i flytten. Fastigheten uppförde 1894 – 97 och ritades av arkitekterna Ludvig Peterson och Ture Stenberg. J Sjöqvist var byggherre och byggmästare.
År 1899 inflyttar Johan och Lilly i Trädgårdsgatan 11 A (kv. Jakob större 17) inom Jakobs församling.(rote 7) som Johan inköpt av greve Brahe för 230 000 kronor och ett tillägg av område inom tomten på 5 010 kronor.
Greven, överstekammarjunkaren Nils Brahe (1841 – 1907). Köpebrevet upprättades den 12 maj 1898 och lagfart utfärdades den 27 december 1898. Fastigheten gick i arv till Walter Bäckström som senare sålde den till Odd Fellow orden där han själv var medlem.
Nils Brahe bodde kvar i fastigheten till sin död 1907.
Västra Trädgårdsgatan 11 A
Med anledning av köpet av Brahes fastighet skriver Grythytte tidning den 28 november 1899:
”En ståtlig bostad,
helt visst en af del elegantaste, mest välinredda och komfortabla som någon enskild svensk man har att förfoga öfver, är den i hvilken grosshandlaren Johan Bäckström, innehafvare af den vidtbekanta fabriksfirman W:m Hellgren härstädes, i dessa dagar flyttat in.
Det är ett gammalt stamhus för den finaste bördsadel, riktigt blått blod, som nu genom händelsernas tillskyndelse kommit i händerna på en af de främste representanterna för vår börsadel, en som icke kan räkna synnerligt många ”anor” men som i stället kan räkna kronor i millioner. Huset har nemligen sedan långliga tider tillhört grefliga ätten Brahe, af hvars båda nu lefvande manliga descendenter – som i förbigående sagt synas af ödet vara bestämda att bli de sista – detsamma för ett par år sedan såldes till herr Bäckström. Priset var, om jag är riktigt underrättad, 225.000 kr., hvilket måste betraktas som särdeles billigt med tanke på egendomens utmärkta läge strax ofvanför kungsträdgården, invid lantmäteribacken, och den betydliga tomtarealen.
Der har nu herr Bäckström låtit efter ritningar af arktekten F. Liljeqvist totalt ombygga och äfven delvis tillbygga det gamla huset, som nu står alldeles färdigt och i dessa dagar fått emottaga sin nye ägare och hans familj.
Det vore kanske för mycket sagdt om man påstode att det gamla Brahehuset nu blifvit en bostad värdig en furste, men säkert är att man får leta vida omkring i Sveriges landamären för att finna något så verkligen förstklassigt, i afseende å så gedigen elegans, smak och komfort – men fritt från prålande lyx. En skicklig byggmästare har med tillhjelp af utmärkta möbelsnickare, tepetserare, dekoratörer och andra slags medhjelpare lyckats åstakomma ett förtjusande vackert hem, men förstås dyrbart, sådant som endast den kan bestå sig, hvilken fått mycket af denna verldens goda.
Utom den egentliga bostaden med festvåning, tillsammans 18 rum, jemte elegant tamburer och förhallar med ståtliga marmorspislar, finnas bostäder för tjenstefolket, ett magnifikt, alla tidens fordringar motsavarnde köksdepartement, flera gästrum, biljardsal, rymliga stallar och vagnshus m.m. Att hissar och alla andra möjliga beqvämligheter icke saknas, säger sig sjelf.
Och icke sämst är, att huset förfogar öfver så stora gårdar, som nuförtiden höra till de sällsynta undantagen – nu, då här i hufvudstaden välbelägna tomter betalas med fabelaktiga pris. Det är icke brist på vare sig luft eller ljus.
Hvad grosshandlar Bäckströms charmanta boningshus, som till det yttre påminner om en modern, något slottsliknande herregårdsbyggnad på landet, kostar sin egare, vet naturligtvis ingen riktigt mer än han sjelf, men att priset icke understiger en half million, kan man taga för alldeles gifvet.”
Johan Bäckström var den som drev upp den Hellgrenska fabriken till att bli en av Sveriges och senare en av nordens största tobaksfabriker. Han var även drivande i utvecklingen av Münchenbryggeriet vid Söder Mälarstrand.
Han innehade rad uppdrag såsom:
stadsfullmäktig
ledamot av beredningsutskottet
ledamot av fattigvårdsnämnden
ledamot av Katarina kyrkoråd
direktion för Danvikens hospital
deputerad för grosshandlarsociteten
ordföranden för Fr. Schartaus handelsinst.
och mecenat för musikaliska scenisk konst
styrelseledamot Münchenbryggeriet 1861-1902
Under 1890-talet tillbringar Johan och Lilly mycket tid i Steninge och ofta tar Johan morgontåget till Stockholm för att arbeta.
Johan Bäckström avled den 4 februari 1902 av cancer i magsäcken efter en tids sjuklighet och efterlämnade en förmögenhet på 5 583 245 kr ( cirka 356 miljoner kronor i 2022 års penningvärde) och då ingick tobaksfabriken, bostadsfastigheten på Västra Trädgårdsgatan 11 A (kv. Jacob större n:r 17), sommarbostaden i Ekhagen på Experimentalfältet (denna fastighet blev senare under några år Svenska Tobaksmonopolets semesterhem då de hyrde fastigheten av John Bäckström) och Steninge slott. Julita gård ägdes formellt av W:m Hellgren & C:o.
Dagens Nyheter 5 februari 1902
Sönerna John och Walter ärvde tobaksfabriken, sonen Arthur ärvde efter en del formaliaförrättningar Julita gård som ägdes av Firma W:m Hellgren & C:o.
Rickard erhöll Steninge.
Johan Bäckström begravdes i familjegraven på Norra begravningsplatsen (område 3, n:r 85) där hustrun Lilly redan vilade sedan året innan efter att ha avlidit på Steninge den 4 september 1901 i bröstcancer i vänster bröst. Jordfästningarna av Johan och Lilly förrättades av Bergman.
Den 5 februari 1902 skriver Svenska Dagbladet:
– Kl.7,50 i går morse afled i sitt hem härstädes grosshandlaren Johan Bäckström, ägaren af W:m Hellgren & komp:s tobaksfabrik. Han hade sedan lång tid tillbaka lidit af en kräftsjukdom, som till slut gjorde det nästan omöjligt för honom att intaga någon föda.
Johan Bäckström var född den 14 juli 1826 i Ume, där fadern var köpman. Sedan han genomgått stadens skola, kom han vid 14 års ålder i handel och begaf sig tre år därefter till Stockholm, hvarest han efter att ha tagit undervisning i språk och bokhålleri på hösten 1844 erhöll anställnning hos W. Hellgren, hvars tobaksfabrik ännu var helt obetydlig, men som sedermera under Bäckströms energiska och insiktsfulla ledning skulle bli en af de försnämsta i sitt slag i landet.
Genom sin arbetskraft och duglighet tillvann han sig nämligen sin principals förtroende i så hög grad, att han 1849 blef delägare i affären, i hvilken han upptogs till bolagsman, då firman fick sitt nuvarande namn, W:m Hellgren & C:o.
Denna firma blef Bäckström 1877 ensam innehafvare af, och har sedan genom tillämpande af de modernaste metoder och uppfinningar uppdrifvit dess verksamhet, så att värdet af den årliga afsättningen, hvilket 1844 var 60 000 kr., nu uppgår till mera än 1 ½ mill. kr.
Bäckström hade under sin långa Stockholmstid fått många fötroendeuppdrag, så som ledmotskap af direktionen för Danviks hospital, af stadsfullmäktige från1864 i 16 år, af borgerskapets 50 äldste, af Katarina församlings kyrkoråd och fattigvårdsstyrelse, deputerad för grosshandelssocieteten, vice
ordförande i Stockholms fabriksförening, styrelseledamot af Köpmannaföreningen m.m.
Den aflidne utöfvade en storartad frikostighet såväl mot sina underhafvande som mot andra hjälpbehöfvande. För sina talrika arbetare sörjde han nitiskt. Han uppförde arbetarbostäder, stiftade för arbetarne en sjuk- och begrafningskassa, till hvilken han skänkte en riklig grundfond, samt sörjde äfven på andra sätt för deras bästa.
Bäckström var två gånger gift, sista gången med Lilliy von Ehrenclou, död den 4 september 1901, dotter till kassören vid bankdiskontoverket Fredrik Adolf von Ehrenclou och dennes maka, född Hellgren, samt sörjes, förutom af en stor vänkrets och talrika underhafvande, af fyra söner: John, chef för firman W:m Hellgren & C:o, Walter, chef för tobaksfabriksaktiebolaget Brinck, Hafström & C:o, Arthur, f.d. löjnant, nuvarnade ägare af Julita egendom I Södermanland, samt Richard, löjtnant vid Lifregementets husarer.
Bäckström var kommendör af Vasaorden 1:a klassen och riddare af Nordstjärneorden.
—————-
Fabrikskopplingar
Hellgren, W:m & C:o
Brinck, Hafström & Co
Personkopplingar:
Mia Dyhr
Elna Lemke
Källor:
Församlingsarkiv Umeå, Katarina församling, Maria församling, Jakobs församling, Sankta Gertruds församling
Dofternas torg Bengt Järbe 1995 Byggförlaget
Steningeboken Gunilla och Giselher Naglitsch 2014
Arthur Bäckströms brevsamling Julita Gård
Lilly Bäckströms brevsamling Julita Gård
Bryggerier och bryggare i Stockholm Samuel E. Bring 1927
Rederi Svea Efraim Lundmark 1951
Stockholms City Samfundet Sankt Eriks årsbok 2018
Handelskammarhuset Holger Rosman 1933
Dagens Nyheter 5 februari 1902 Minnesruna
Matrikel över intagna och avgångna elever i Umeå högre allmänna läroverk 1805 – 1867
Johan Bäckström 1826 – 1902
Tavla som hänger på Julita
Johan Bäckströms familjegrav på Norra begravningsplatsen