Ort: Linköping
Rådmannen och handelsmannen Johan Christian Carell (f. 1694 i Malmö, d. 1753-05-23,(1) son till Johan Christian Carell 1665 – 1697 ), gift med Margareta Catharina Stapelmohr (f. 1707-08-09 i Linköping domkyrkoförsamling (2), d. 1788-12-12), erhöll den 23 december 1734 resolution att driva tobaksspinneri i Linköping.
De hade sonen och blivande kronolänsmannen Lars (Laurentius) Samuel Carell (f. 1731-09-14, (3) d. 1815-05-10 av slag i Wrenby (4)), faddrar löjtnant Rudenskiöld, baron Erencrona , rådman Mattias Westerberg och sömmerskan Brita Röding. Lars gifte sig med Maria Christina Hinsing (f, 1746-01-24 i Bettna, d. 1805-03-29av leversjukdom i Wrenby (5))
Johan Christian ägde gården Stora torget n:r 9 i kvarteret S:t Lars n:ris 1 och 2.
Carells affärer blev snart dåliga och svärfadern var tvungen att överta gården. Johan Carell avled utblottad och hans änka fick begära nådebröd för sig och deras tre barn på hospitalet.
Redan den 17 juli 1741 hade Johan Carell överlåtit privilegiet till likvidationskommissarien Botvid Cedersten och handelsmannen Magnus Wefver. De uppmanades av kommerskollegium att vinnlägga sig om tobaksplantering, så att tobaksfabriken därav ”skulle kunna foureras”. Efter Cederstens död övertog hans änka Hedvig Ljungberg hans andel, vilket bekräftades genom privilegium den 22 april 1754. Kort därefter övertog Wefver även denna andel. Företaget förestods vid denna tid av tobaksspinnaren Peter Holmström.
På grund av sjukdom överlät Wefver manufakturen den 21 februari 1757 på kopparslagaren Henrik Zander (1715-1767) och förre tobaksmästaren vid ”Wäderkvarn” i Norrköping, Petter Cleis.
År 1762 ägdes företaget av brodern Lorentz Zander (1707-1790) och Cleis änka, vilka inom kort upphörde med tillverkningen. Tobaksodling drevs i egna plantager på kronoåkern n:r 464 i Kettilbergsgärdet, ungefär där Linnéskolan nu är belägen.
Lorentz Zander ägde tomten S:t Lars n:r 31 (sedermera ingående i Östgötabankens fastigheter). Han var en av de mer framstående borgarna i staden. Han och brodern Henrik hade i praktiken monopol på kopparslageri i Linköping. Under 1730-40-talet var husbehovsbränning tillåten i Sverige varför de sålde mycket brännvinspannor i koppar.
Källor:
Hantverkare och fabriker inom svenska tobakshantering 1686 – 1915 Erik Angelin 1950
Husförhörslängder, födsel- och dödlängder från Linköpings, Vrena och Bettna församlingar
(1) Linköpings domkyrkoförsamling CI:2 (1695-1763) Bild: 254 Sida: 517
(2) Linköpings domkyrkoförsamling CI:2 (1695-1763) Bild: 39 Sida: 71
(3) Linköpings domkyrkoförsamling CI:2 (1695-1763) Bild: 194 Sida: 397
(4) Vrena C:2 (1813-1830) Bild: 31 Sida: 27
(5) Vrena C:1 (1804-1812) Bild: 21 Sida: 17