Hoppenstedt, Caspar

Politie borgmästare Caspar Hoppenstedt (1684-1745), bördig från Sachsen-Lauenberg, samt svärsonen Lorens Bauman (1705-1741) ehöll den 14 december 1730 resolution att driva tobaksspinneri i Kalmar.
Efter Lorens Baumans frånfälle övertog Caspar Hoppenstedt ensam manufakturen.

År 1742 gjorde Kalmar stads hallrätt en visitation av stadens manufakturer, varvid det om ifrågavarande tobaksspinneri heter, att det var beläget ”i dess gård n:r 141 i staden” (fastigheten Södra Långgatan 109, f.d. bryggeriet Nordstjernans hus), och att tillbehören voro i gott stånd.
Mästaren Joseph Piper var svensk och ”gift med svensk hustru”. Utom den svenske gesällen Jöns Runn och den tyske tobaksplantören Lauenbach sysselsattes en plantörgesäll samt 17 svenska gossar i åldern 8-14 år.

Tobaksspinneriet var i full gång, och tobaksplanteringen skedde på egen åkerjord utanför staden.

Caspar Hoppenstedt, som var stadens rikaste man, efterlämnade en förmögenhet på över 100.000 daler silvermynt, bestående huvudsakligast i fastigheter, andelar i Orrefors och Flerohopps järnbruk (det senare kallat så efter grundläggarna C.W. Fleetwood, G. Fr. Rothlieb och C. Hoppenstedt) samt var därjämte delägare i Ostindiska kompaniet.

Han var stor mecenat. Då rådhuset 1731 brann ned, bekostade han till större delen dess iståndsättande.
Till Kalmar högre allmänna läroverk skänkte Hoppenstedt ett stipendium (Flerohopps stipendium).
Hans efterlämnade maka Emerentia Weijdling (1681-1770) fortsatte manufakturen till 1763, då det lades ned.