Burmeister, B.J., och Witte, C.

Berendt Johan Burmeister (d. 1753) och köpmansänkan Catharina Witte (f. Broomé, änka efter Johan Petter Witte), som på grund av oenighet med de övriga intressenterna i det munckska privilegiet (samma stad) sålt sina andelar, anhöll 1741 om tillstånd att anlägga ett nytt tobaksspinneri i Kristianstad.

Munck & Intressenter samt faktor Weduwar (samma stad) protesterade mot nyanläggningen och anmälde dessutom, att tobaksspinneriet redan satts igång utan tillstånd och att avstämpling av varor skett vid hallrätten.

Riksens ständers manufaktur- och handelsdeputation lämnade kommerskollegium frihet att bevilja privilegium, vilket blev fallet den 3 juni 1741.

År 1756 ägdes manufakturen av Catharina Wittes son Daniel(f. 1717 i Kristianstad, d. 1774) och Burmeisters änka Sofia Hillebrand. Efter Sofias frånfälle 1767 övergick hennes andel till handelsmannen Johan Albrekt Wullf (1739-1796).

1778 lät Wullf uppföra tre korsvirkeslängor i kvarteret Jepp Buck 17 som innehöll tobaksfabrik, spinneri och packhus.
I bottenvåningen fanns spinneriet och packhus samt infartsport.
I ovanvåningen fanns ytterligare spinneriutrymme. Den östra längan mot dåvarande Vallgatan var i två våningar och inrymde packhus och spannmålsloft.

Den tredje längan, mot norr, var om en våning och innehöll tobakstorkugn och vattenpump.
År 1806 byggdes fastigheten om till lasarett och senare till badanläggning.

Efter Daniel Wittes död 1774 övergick även hans andel till Johan Wullf. Företaget hette då Nya tobaksspinneriet och nedlades efter Wullfs död.