Tottie, Thomas tobaksspinneri

Thomas Tottie föddes i Jedburgh i Skottland 1664. Han kom till Stockholm 1688 och började 1690 arbeta hos skotten Patrik Tomson på dennes tobaksspinneri på Södermalm.

Tomson höll till i hyrda lokaler och sysselsatte då en dräng, en piga och fyra tobaksspinnare. Thomas Tottie arbetade sedan som tobaksspinnare hos Jacob Johansson Hoving för att 1698 själv köpa en fastigheten vid Skeppsbron 20 ( nuv. kv. Bacchus 1, rivet 1899). Huset kallades Tessinska huset då det uppfördes av Nicodemus Tessin d.ä. för eget bruk kring 1674. Fastigheten köpte Tottie av Daniel Cronmarck, ägare sedan 1692, som kommit på obestånd och ”blef försatt i mycken torftighet” med tvingades att pantförskriva det hos Riksbanken och därefter försälja det till Tottie. Tottie drev då ett tobaksspinneri och hyrde i samma kvarter (nuv. Baccus 8) ett karvhus där tobaksspinneriet bedrevs. Den fastigheten ägdes av assessor Olof Johansson Stiernadlers arvingar och var på tre våningar, inrett med bjälktak, trägolv och gröna kakelugnar. I Klara församling (kv. Sköldpaddan) hyrdes en salubod.

Tottieska huset vid Skeppbron 1901.

Thomas Tottie bodde i fastigheten vid Skeppsbron med hustru och sju barn samt boddräng, huspiga, kokerska och informator. Thomas Tottie och tobaksfabrikören Aspegren framställde en klagan år 1712 över att tullavgifterna för tobak var för höga. De anhöll om nedsättning av avgiften ”då de i annat fall inte kunde repa sig igen”. Smugglingen av tobak var vid denna tid stor och Tottie och Aspegren förklarade att de kunde tvingas köpa insmugglad tobak om de inte fick nedsättning av tullavgiften. De framförde även att tobaksspinnerierna i södra Sverige inte erlagt så höga tullavgifter på tjugo år som Stockholmsspinnerierna gjorde. Oklart om de fick gehör för sin framställan.

Då Thomas Tottie avled 1724 efterlämnade han 90.395 daler kopparmynt och där ingick huset vid Skeppsbron, 1/4 av huset Västerlånggatan 45 (Källaren Rostock) och en malmgård vid lilla Vattugränden i Klara. Manufakturens verktyg värderades till 1. 596 daler kopparmynt.

Thomas Tottie förordade i sitt testamente att hans hustru, Christina Schönman, skulle sitta i orubbat bo i sex år och därefter skulle sönerna William och Samuel ha rätt att inlösa tobaksfabriken och driva den i egen regi. Testamentet stipulerade även att de kunde ta med brodern Charles i verksamheten.

Då änkan skulle överta verksamheten visade det sig att privilegiehandlingarna försvunnit. Kommerskolegium undersökte saken. Det utmynnade i skrivelsen att ”intet något sådant privilegium för avlidne Tottie vid efterseende här uti archivo ibland förra årens registraturer eller concepter, nu för tiden finnes att tillgå, dock som K. Collegium nogsamt haver sig bekant, detta Totties tobaksspinneri uppå gamla privilegier alltid hava varit i stadig gång hållit, så fanns ock nu intet betänkande ett nytt privilegium därå att bevilja så för änkan som arvingarna”. Detta nya privilegium utfärdades den 14 juli 1724.

Christina Schönman-Tottie skötte verksamheten med hjälp av sonen Charles fram till år 1730. Sonen Samuel hade lämnat företaget och erhöll 1828 privilegium på att starta tobaksspinneri i Gävle. Spinneriet i Gävle bar namnet Gestrike Wapnet.

Det Tottieska spinneriet i Stockholm hade år 1740 åtta spinnbord, tre rullbord och ett karvbord. Det hade dessutom två engelska hintzar och nio pressar. Christina Tottie avled 1746 och rörelsen drev vidare i tre år tills den nedlades 1749. Charles Tottie drev tillsammans med brodern William en grosshandlarrörelse. Kring 1759 tycks Charles Tottie varit förlagsman till Bengt Wetterblad som arbetade vid Jacob Croms tobaksfabrik.

Bröderna Tottie anhöll 1760 om förnyelse av det gamla Tottieska privilegiet. I skrivelse till tobakssocieteten den 2 juni 1760 skriver kommerskollegium att ”det funnit gott tillåta” dom återuppta det 1749 nedlagda spinneriet. William Tottie avled 1766 och var då en av stadens rikaste män Tillgångarna var på 1.384.681 daler kopparmynt. Han ägde bland annat hälften av fastigheten vid Skeppsbron (kv. Bacchus), en malmgård vid Mäster Samuels gränd i Klara församling och egendomen Farsta som blev änkan Maria, f. Grubbs bostad.

Charles Tottie blev även han en mycket förmögen man. Han var med och bildade Stockholms Stads Brandförsäkringskontor och han var en period huvudman för tobaksfabrikssocieteten. Han avled 1776 och efterlämnade cirka 900.00 daler kopparmynt. Han var hälftenägare till fastigheten vid Skeppsbron och ägare till Totties malmgård vid Bondegatan 61-63 på Södermalm. En del av den fastigheten flyttades 1932-35 till Skansen.

Strax före William Totties död överläts privilegiet den 19 augusti 1765 på yllefabrikanten Anders Maulström (f. 1727). Han hade tillsammans med sidenfabrikören Jonas Norin år 1757 inköpt Schefflers malmgård (även kallat Spökslottet, uppfört i början av 1700-talet) vid Drottningatan. Anders Maulström och hans hustru Elisabeth Crom ansökte om konkurs 1768 vilken dock återkallades. Verksamheten vacklade och 1780 avled han i en ålder av 53 år. Han efterlämnade 14 836 daler specie. Vidare efterlämnade han fastigheterna Jupiter 3 och 4 på Södermalm. Dessa taxerades till 12 44 daler specie och de inrymde tobaksspinneri och salubod. Spinneriets redskap utgjordes av tre tobakspressar samt fyra små tobakspressar. Vidare fanns tre spinnbord och två rullbord, en kardusmaskin med sex knivar, två karduspressar med 32 lådor, en marmorsnuskvarn och en handkvarn.

Anders Maulström hade även haft betydande tobaksplanteringar i trakten av sin gård vid Yttersta Tvärgatan (kv. Kaninen mindre). Han lät bland annat tillverka ”Skinnarvikshavanna”. Utöver dessa fastigheter hade Anders Maulström även en gård vid Bondegatan (kv. Bondensonen mindre 85 C (7)). Änkan Catharina Elisabeth Crom drev verksamheten i liten skala tills den nedlades 1783.

Anders Maulström ägde 1770 en gård i kvarteret Kaninen Mindre. Han inköpte 1773 även fastigheterna Kaninen mindre 83, 84,85 (4&5) på stadsauktion. Egendomen hade tidigare tillhört stoftvävaren Erich Hiulström. 1778 sålde Maulström egendomen Kaninen mindre 85 B (7) till fabrikör Carl Martin Schönmeijer.

Egendomen vid Bondegatan/Nygatan inköptes av Maulström 1861 av ullkammaren Mårten Grund och hans hustru Julia Grund. Den sålde på offentlig auktion 1785 av sterbhusdelägarna.

Källor:

Tobaksspinnarna Walter Loewe (1993)

Stockholmskt Borgarfolk Paul Meijer Granqvist (1902)

Skeppsbroadeln Carl Forsstrand (1916)

Hugenotternas värld Fredric Bedoire (2009)

Västra Södermalm intill

mitten av 1800-talet Arne Munthe (1959)

Borgarhus i Gamla Stockholm Ragnar Josephson (1916)

Mattias Lomans hemsida www.mattiasloman.se

Fastighetsregister 1675-1875

Personkoppling
Johan Lund