Kempis, Arnout

Arnout Kempis, död 1717, hade redan 1686 beviljats ett av de första tobaksspinneriprivilegierna i Sverige, sedan näringen samma år frigivits. Fabrikationen bedrevs några år.

År 1699 fick han privilegiet förnyat med villkor att årligen upparbeta 10 000 skålpund tobak. År 1700 gifte han sig med Margareta Hummel. Några år in på 1700-talet upphörde fabrikationen då han ej kunde förarbeta den fastslagna mängden tobak. Han bosatte sig som arrendator på Biskopstorp i Kvibille socken utanför Halmstad.

Privilegiet förnyades 1705 på tre år och gällde denna gång icke något bestämt kvantum. Efter privilegietidens utgång nedlades rörelsen. Några år senare hörde magistraten sig för, om någon annan av stadens borgare ville ”återupprätta manufakturen”.
Ingen annan än Kempis anmälde sig och 1710 erhöll han för fjärde gången ”renovering” av privilegiet mot att han tillverkade en viss kvantitet tobak.

År 1713 bestämdes att tillverkningen skulle omfatta 7 000 skålpund blad per år.
Fabrikationen nedlades sannolikt efter några år. Spinnerierna på västkusten hade vid denna tid – även framledes – stora svårigheter att göra sig gällande i konkurrensen med tobakssmugglarna framförallt från Norge.

Sonen, rådmannen Hindrich Adolf Kempis (1702-1763) erhöll 1725 förnyelse på faderns privilegium. Några uppgifter om detta spinneri har ej gått att finna.