Agardh, Hans

Hans Agardh, f. 1740 i Töndern, erhöll den 14 april 1767 tillstånd att tillverka allehanda sorter snus, rappé, karotter och karduser. Genom resolution den 17 februari 1774 upptog han till medintressent sin svåger Arvid Kraak.
Arvid Kraak övertog enligt tillstånd den 4 mars 1777 manufakturen, då Agardh genom sin morbrors död blivit ägare av dennes tobaksspinneri i Laholm (se Petersson, Laholm).

År 1789 upphörde Kraak med tillverkningen på grund av ”minskning av det folk, som han därtill måst haft nödige på grund av bortkommendering”.
Följande år var Kraak bortrest, och den 10 november 1791 övergick rörelsen till superkargen vid Ostindiska kompaniet Hans Jacob Åhman.
På offentlig auktion efter denne inköptes företaget av borgmästaren Anders Ståhle (1774-1832), som erhöll tillstånd den 9 juli 1799 att driva rörelsen ”med någon i slöjden tillärd person”.
Den 23 januari 1804 övertogs privilegiet av handelsmannen sedermera kommerserådet Peter Möller (f. omkring 1768, d. 1831).
Peter Möller var gift med Elisabet Maria Beén och han var ägare till Skottorps slott.

Peter Möller var en mycket förmögen man och en elak memoarförafattare (E.F. Tengberg, Helsingborg 1918)vill göra gällande att Möllers tobaksfabrikation huvudsakligast bestod i att fylla insmugglad tobak på stämplade kardusförpackningar.
Till mästare i sin tobaksfabrik hade han en synnerligen originell man vid namn Stark, som var mycket begiven på starkvaror.
En gång då han under arbetet tagit sig litet för mycket fick han förebråelser av kommerserådet Möller med ”Jag tåler icke att Stark super så mycket”, varvid Stark lär ha svarat ”Ja, men jag tål det”.

Företaget nedlades 1823. Kommerserådet Möllers adoptivson var den på sin tid bekante språk- och historieforskaren, lanthushållaren och politikern, ryttmästaren Peter von Möller (1809-1883) adlad 1860.