Ort: Ystad
Andreas Pulkau (1708-1751) beviljades den 10 april 1735 resolution att driva tobaksspinneri i Ystad. Spinneriet nedlades snart. 1743 ansökte han om förnyelse av det förfallna privilegiet. I sin ansökan medgav han att han förr icke ägt tillräcklig kunskap om ett sådant verks skötsel men att han numera vore fullt insatt däri.
Han hade även ”beflitat sig om tobaksplantage det han alltid haft all möda osparad” samt att han ”redan förra gången med kostnad inrättat spinneriet”, Magistraten förklarade att ett tobaksspinneri vore alldeles nödvändigt för staden varför kommerskollegium fann skäl att bifalla ansökan.
Till medintressenter upptog han tobaksspinnaren och planteraren Christian Gehrke d.ä. och handlanden Thomas Morsing (1694-1747, son till Mårten Tögersson och Chrisensa Larsdotter Weibull). Efter Andreas Pulkaus död 1751 uppstod en del trassligheter i äganderätten till spinneriet.
Gehrke anhöll nämligen följande år om transport i sitt namn av Pulkaus resolution från 1743. Thomas Morsings ”successor matrimonii” handelsmannen Johan Israel Schwartz (1724-1786) bestred detta eftersom han enligt kontrakt av den 30 mars 1744 var ägare till 1/3 av verket.
Utredningsmannen i Pulkaus konkursbo, hovrättskommissarien Jacob Rosenlund (mördad i Ystad 1781) påvisade, dela att Morsings änka Anna Margaretha Cronholm (1714-1764) hade uttagit och likviderat sin tredjedel i verket, dels också att hon genom ”efterlåtenhet” förlorat all rätt i spinneriet.
Då Gehrke kunde uppvisa att han av konkursboet förvärvat Pulkaus andel av tobaksspinneriet och sålunda var rätter ägare till hela rörelsen fann kommerkollegium skäligt att bifalla hans ansökan och resolution utfärdades den 9 juni 1752.
Christian Gehrke satte manufakturen i gott stånd och erhöll den 21 november 1757 tillstånd att upptaga sin sin Christian till kompanjon. Den 2 juni 1760 övertog handlanden Petter Langwagen (1701-1781), som några år varit förlagsman, tobaksspinneriet. Rörelsen kallades vid denna tid Ystads tobaksspinneri och nämnes 1768 som stadens enda tobaksfabrik. Fabrikationen upphörde kring 1769.