Ljunglöf, Knut
KNUT Fredrik Ljunglöf, kallad Snuskungen, (30/6 1833 – 17/4 1920) var son till Jac. Fr. och Tullia Ljunglöf.
De första studierna bedrev han i ett prästhem i Lillhärads prästgård i Västmanland.
Därefter inskrevs han vid Uppsala Universitet. Fick sedan praktisera vid firman Moll i Stockholm. 1852-1855 praktiserade han på tobaksfirman Migault & Ruyter i Bremen som ingick i faderns affärsnät.
1856 bedrev handels- och språkstudier i Liverpool.
Han förblev livet ut anglofil och hans kläder tillverkades i London.
Han var gift med:
1. Hilma Aurore Lovisa Öhrström, f. 2/10 1832 i Hölö, död 5/1 1900 i Kärda, Jönköpings län. Hon jordfästes i Gärda kyrka den 11 jan. 1900.
Gift med Knut 21/4 1860.
Skild 5/12 1882.
Aurora Lovisa var dotterdotter till Karl den XIII livkirurg, Sebalt Hartman Öhrström.
De hade barnen:
Anna Aurora Jakobina, f. 1861
Jacob Fredrik, f. 19/9 1863, d. 14/4 1900 (självmord genom skjutning)
Tullia Aurora, f. 1865
Knut Fredrik, f. 30/6 1873
2. HULDA Henrietta Maria Krook (gift Broman), f. 8/8 1841 i Brännkyrka. Död 1924. Gift med Knut 3/9 1884.
De hade sonen:
Knut ROBERT, f. 1885, d. 1950
Hulda Broman hade i tidigare äktenskap döttrarna:
Elsa Maria, f. 1872, gift Wennerholm.
Hulda ”Mille” Maria, f. 1874 (gift med Albert Lindström, son till tobaksfabrikör Julius Lindström)
Anna Maria, f. 1880 (Knut var misstänkt som fader)
Knut övertog den 21 december 1860 den Ljunglöfska firman i vilken han hade varit kompanjon med fadern sedan 2 januari 1860.
Fadern, Jacob Fredrik, avled den 21 september 1860 och då övertog Knut fabriksverksamheten.
Aftonbladet den 10 oktober 1860
Knuts bror, Carl Robert (f. 1835) upptogs den 7 mars 1861 som bolagsman. Carl Robert avled i Schweiz 1868 och Knut blev då ensamägare.
Åren 1868-1870 var Knut ledamot av stadsfullmäktige. Han satt även i kyrkorådet i hemförsamlingen Adolf Fredrik.
Knut Ljunglöf beskrivs som både traditionsmedveten och patriarkalisk. Han gav donationer inom kulturella områden och ägnade mycken tid båtsegling och jakt. Uppträdde ofta i Vegamössa.
1888 var hans inkomst 124 790 kr enligt Stockholms Stads taxeringslängd.
1905 var hans bevillningstaxering 107 026 kr och hans inkomstskattetaxering 256 200 kronor.
Vid sin död 1920 efterlämnade han 16,5 miljoner i dåtidens penningvärde vilket innebar att han var en av Sveriges rikaste män.
I samband med hans död skrev tidningen Hemmet – läsning för ung och gammal, n:r 30 1920:
” EN AV HUVUDSTADENS MERA BEKANTA INDUSTRIIDKARE
fabrikör Knut Ljunglöfhar nyligen avlidit i den höga åldern av 87 år. Den bortgångne var född 1833 och blev student i Uppsala 1850. Tillsammans med sin för länge sedan avlidne bror Robert ärvde han den kända Ljunglöfska tobaksfabriken vid faderns 1860 och innehade densamme till 1896, då firman ombildades till aktiebolag med Knut Ljunglöf som verkställande direktör. I sin krafts dagar var L. livligt intresserad för allmänna angelägenheter och tillhörde åren 1868 – 1870 stadsfullmäktige. Den bortgångne var en god och nobel man, hyste varm medkänsla för alla fattiga och lidande och utövade i det tysta en omfattande välgörenhet. Ljunglöf har även gjort sig känd som donator av de utsökta takmålningar i Adolf Fredriks kyrka, vilka på sin tid målades av Julius Kronberg. Religiöst anlagd, sökte han även gagna kyrkan genom gåvor samt skänkte bland annat en summa till inredning av Gustav Vasa – kyrkan.”
Han och Hulda är begravda på Norra begravningsplatsen (omr 21 G, n:r 1)
===============
Inköp av egendomar i Bromma och Färingsö
År 1857 inköpte Knut egendomen Skå-Edeby som omfattade huvudbyggnad med två flyglar, uppfört c:a 1800, samt ett antal jordbruksbyggnader. Skå-Edeby var då Färingsös största lantbruk. Vid samma tid inköptes även Tuna gård på Ekerö. Skå såldes av Robert Ljunglöf till Stockholms stad 1940 och 1947 blev Skå säte för barnbyn Skå under ledning av Gustav Jonsson.
Fastigheten Skå-Edeby inköpt av Knut Ljunglöf 1857
Knut inköpte Kaanan 1861 där han lät riva den gamla sjökrogen och uppföra Vita Villan, numera gul, som sommarbostad. Nere vid vattnet anlades en ångbåtsbrygga. 1933 blev det sveriges första ungdomsgård och sedan 1952 finns här café.
Stockholms stadsmuseum, Sweden
Vita villan i Kaanan, numera café och restaurang
År 1861 inköpte knut Ljunglöf Blackeberg där det fanns en plantskola med trädleveranser till Bromma kyrkogård och greve Brahe på Skokloster.
Det så kallade Ljunglöfska slottet i Blackeberg uppfördes 1890-1893 på en tomt där ett trähus rivits. Invigning på Knuts 60-årsdag. Vid slottet uppfördes även en ladugård och ett groggtorn vid samma tid. Groggtornet låg på en klippa mot Mälaren och var i många år riktpunkt för seglare.
Ljunglöfska slottet i Blackeberg. Uppfört 1890-1893
Fastigheten i Blackeberg med Sjövillan längst till vänster
Bild: Stadsmuseet i Stockholm
Husen i bakgrunden är frimurarbarnhemmet som uppfördes 1928 – 1930 efter det att Robert Ljunglöf år 1925 sålt fastigheten till Frimurarorden.
Sjövillan (Lilla Villan), nedbrunnen 2021
Fastighet nära Ljunglöfska slottet. Vid förra sekelskiftet bodde här Elsa Broman, Knut Ljunglöfs styvdotter, sedermera gift Wennerholm. Sonen Erik Wennerholm har skrivit en del om att växa upp här.
Snuskungens groggtorn. Uppfört 1893. Rivet under 1960-talet.
På flera av egendomarna bedrevs jordbruk och tobaksodling.
Knut var sedan 1898 ägare av Beckomberga gård som han inköpte av Sundbybergs grundare A. Löfström. Han var även ägare av Råcksta som såldes till Stockholms stad av Robert Ljunglöf 1927, Skå-Edeby (tel: Skå 2) såldes 1940 till Stockholms stad, Tuna, Lilla Ängby och Blackeberg.
Fabrikskopplingar
Ljunglöf, Jac. Fr.
