Cigarrettfabriken Stambul (Stockholm)

Den 22 oktober 1901 grundades Cigarrettfabriken Stambul av Ernst Wilhelm Ludvig Johnson.
Den var belägen vid Klarabergsgatan 50 där nuvarande varuhuset Åhléns nu ligger men flyttade senare till Norrmalmstorg 1.

Den 10 mars 1902 övertogs företaget av Aktiebolaget Cigarrettfabriken Stambul. Aktiekapitalet utgjordes av 75 000 kronor och aktierna var på 500 kronor styck.

Bolagsordningens första paragraf löd:

§ 1
”Detta bolag, som benämnes Aktiebolaget Cigarrettfabriken Stambul, har till ändamål att efter inköp af firman
”Cigarrettfabriken Stambul Ernst Johnson” och dess rörelse tillverka och idka handel med tobaksvaror.”

Styrelsen bestod av ingenjören Per Theodor Lundberg, direktören Birger Emanuel Lundström och ingenjören Karl Wolter Ljunggren som verkställande direktör.
Teknisk ledare var mellan 1901-1904 Schebel Groschinsky.

Stockholms Dagblad 23 maj 1902

Stockholmstidningen 29 maj 1902.

22 augusti 1902

Från juli 1902

Från 26 maj 1903

Ny Tid 27 januari 1904

Det var Johan Albert Forsberg som av oklar anledning begick självmord. Han bodde då på Odengatan 33.

Svenska Dagbladet 2 april 1904

Den 3 december 1904 skriver tidningen Social Demokraten:

Arbetarrörelsen.
När organisationen saknas.

Olidliga förhållanden på en cigarrettfabrik i Stockholm.

——–

Vid en härvarande cigarrettfabrik ”Stambul” har en längre tid olidliga förhållanden varit rådande och arbetarna, alla kvinnor, de flesta unga flickor, hafva på många sätt fått känning af arbetsgifvarens makt, då arbetarna ej äro orgniserade.
För en tid sedan anstäldes på fabriken som förman en yngling vid amn Verner, hvilken i brutalitet ej lämnar något öfrigt att önska. Skällsord sådana som ”djäfvul”, ”markatta” o.d. äro för arbeterskorna dagligt bröd, och äfven handgripligheter hafva förekommit. De stackars arbetaerskorna hafva ej kunnat eller vågat göra något åt saken, då de fruktat få sluta på fabriken om de vågat opponera sig. De flesta äro judinnor, hitkomna från Ryssland samt i saknad af hem här. Då är lätt att förstå deras frukan för att blifva utan arbete.

Nu har dock inträffat något som tvungit dem att gå från den ”härliga” arbetsplatsen. Arbetet är styckarbete och betalas med omkring 2 kr. pr tusen cigarretter. Vid tillverkningen af en del cigarretter används på maskin gjorda hylsor, till en del åter s.k. handgjorda, hvarje hylsa måste hopklistras för hand. För att klistra ett tusen hylsor åtgår för en rask arbeterska en tid af omkring en timme och härför betalas 15 öre för hylsor till vanliga cigarretter.
Nu finnas en del cigarretter med s.k. guldmunstycke; att klistra hylsor till dessa är ett vida svårare arbete. För att göra ett tusen sådana åtgår en tid af 5 – 6 timmar. För detta arbete har hittills betalats 20 à 25 öre pr tusen, allt efter arbetsledningens eget behag. Att märka är att hylsorna tillverkas af arbeterskorna i bostaden efter arbetstidens slut.
Arbetet i fabriken slutar klockan half 7, och sedan måste arbetet fortsättas i hemmet på kvällen under 5 – 6 timmar för 25 öre.
Detta kan synas nog hårdt, men arbeterskorna hafva hittills fogat sig i det då de själfva sedan fått tillverka de cigarretter, till hvilka de gjort hylsorna. Arbetslönen är nämligen något högre för finare cigarretter, hvilka äro med guldmunstycke.
Nu har dock det oroliga inträffat att arbetsgifvaren begär att en del af arbeterskorna skola sitta och klistra hylsor, naturligtvis efter arbetstidens slut, och sedan skola de färdiga hylsorna lämnas till andra, hvilka förklarat sig ej kunna utföra detta arbete. Detta ville naturligt ingen gå in på. Man bör noga aktgifva hvad frågan gäller. Principalen begär att arbetarna efter ett ansträngande arbete i fabriken skola efter hemkomsten på kvällen utföra 5 – 6 timmars nattarbete för 50 öre. Det har nämligen lofvats att öka priset på de svårare hylsorna till 50 öre pr tusen.

En af arbeterskorna blef inkallad till ”ingeniören” och tillfrågades om hon ville göra hylsor för 50 öre pr tusen.
Härpå svarade hon att efter arbetstiden ville hon ej göra det, och yttrade att det ju kunde sättas en arbetare att göra nämnda arbete på dagen. Härtill vore hon villig om hon erhöll daglön. Ingeniören förklarade då att hon genast måste sluta från fabriken. Då kamraterna fingo veta detta, förklarade 10 af dem sig solidariska med henne och lämnade arbetet. En del af dem hafva arbetat vid fabriken i 3 års tid. Då de anmälde sig vilja sluta och begärde att få betyg, hotade ”ingeniören” att tillkalla polis! Han drömde sig väl antagligen vara i Ryssland?
Sedan lofvade han dem att få sådana betyg så att de ej skulle kunna få någon plats på något ställe.
Som synes är han en mycket mäktig herre. Man skulle ej kunna tro att det ännu i Sverige finnas arbetsgifvare som försöka att hålla sina arbetare i sådant slafveri, men som af ofvanstående synes finnas de ännu, t.o.m. i Stockholm.

————–

År 1906 gjorde företaget konkurs och tillverkningen övertogs av Aktiebolaget Holländska Tobakskompaniet.

Stockholms Dagblad 24 januari 1906

Från 7 maj 1906

Produkter
Suez

Personkoppling
Schebel Groschinsky
Karl Wolter Ljunggren