Ort: Stockholm
Gerhard Silentz hade varit anställd i sex år vid Jonas Alströms tobaksplantage i Alingsås då han 1741 ansökte om privilegium exclusivum på en tobakskravmaskin som han själv uppfunnit. Därtill ville han anlägga en ”tobakskarduskarv och krullfabrik uti virginske bladers utarbetande samt snusmalning”.
Magistraten hade biträtt tobaksmanufakturisternas utlåtande, ”vari de förmäla, att så framt effekten och nyttan av samma maskin består allenast uti själva karvningen, så kan det icke vara någon nödvändighet, emedan härstädes äro redan så väl inrättade maskiner till behovet som det kan behövas, men skulle bemälte maskin vara sådan att därigenom kan åstadkommas själva tobakens mera godhet, samt därpå en större avstättning, så medgiva de gärna, att den kan hava sin nytta med sig, men som sådant icke står att förvänta, utan denne Silentz igenom en sådan överflödig maskin allenast vill söka vinna kongl. kollegii privilegium exclusivum på sådant, som med stor omkostnad av andra redan är anlagt”.
Detta utlåtande tycks gjort intryck på ledamöterna då de resolverade bl.a. att eftersom den inhemska produktionen av kardustobak visat sig otillräcklig skulle rekommendation till Kungl. Maj:t avgå, att bokhållare Gerhard Silentz måtte beviljas privilegium på 10 år.
Detta bifölls även den 23 april 1741.
Någon större framgång hade han inte ty verksamheten nedlades 1745. I fabriksberättelsen från 1742 uppges att Silentz med en lärling och två gossar förfärdigat 6 129 hela karduser.
Gerhard Silentz ägnade sig därefter att i kompanjonskap med sekreteraren Anders Rautell åt fabrikation av pennor. År 1750 var Silentz bosatt i fastigheten 107 i stadens södra kvarter i hörnet av dåvarande Schultens gränd (nuv. Kåkbrinken och Lilla Nygatan i kvarteret Dedalus).
Han var gift med Ewa Lovisa Wassander och de hade döttrarna Eva Maria född 1752 och Maria Catharina född 1753.
År 1863 inlämnade Gerhard Silentz en ansökan om prolongation av privilegiet för karvmaskinen samt anhöll, då han ingått kompanjonskap med handlanden Olof Swartz (yngre bror till Petter Swartz) i Norrköping, om tillstånd att få överflytta rättigheterna dit, vilket beviljades.
Vistelsen i Norrköping blev kortvarig och redan 1765 var Silentz tillbaka i Stockhom. Han bedrev då pennfabrikation i Katarina församling. Han avled 1765.