Ljunglöf, Robert

Knut ROBERT Ljunglöf, född 19/8 1885 i Adolf Fredriks församling och död 9/2 1950 i Rö, var son till Knut Ljunglöf och Hulda Broman.

Han avlade mogenhetsexamen vid Beskowska skolan i Stockholm år 1905 och avgångsexamen från krigsskolan i Karlberg den 1:a maj 1908.

Liksom sin far Knut tjänstgjorde han en period hos tobaksfirma Migault & Ruyter i Bremen och därefter i London.
Kring 1910 inflyttade han på Villagatan 18-20 (kv. Granen 11) med rikstelefon 426 Ö och allmän telefon 4886 Ö.
1915 flyttade han till Karlavägen 5, 2 tr med rikstelefon 168 27 och allmän telefon 333 82.
Den 27/5 1919 begärde han skriftligt utträde ur statskyrkan för att inträda i Christian sciencesamfundet.

Kring 1925 flyttade han som nygift till Sveavägen 42-44.

Han inträdde 1909 som styrelsesuppleant i
Jac. Fr. Ljunglöfs Tobaksfabriks A.B. och 1912 blev han delägare i firman tillsammans med fadern Knut. Då tobaksmonopolet infördes 1915 kom rörelsen att ägna sig åt annan affärsverksamhet.
Han ärvde företaget av fadern Knut vid dennes död 1920.

Förutom företaget ärvde han egendomarna Blackeberg, Råcksta, Beckomberga, Skå-Edeby och Tuna.

Råcksta utvecklades tillsammans med Beckomberga till ett mönsterjordbruk inriktat på foder- och mjölkproduktion. De kom även att fungera som Lantbrukssällskapets elevgårdar.
1927 såldes egendomarna Beckomberga och Råcksta till Stockholms stad för 1,8 miljoner kronor och omfattade 508 hektar.

Fastigheten Blackeberg (Ljunglöfska slottet) såldes till Stockholms stad som 1930 flyttade verksamheten vid frimurarbarnhemmet i Kristineberg till Blackeberg. Den verksamheten upphörde 1940 och 1946 inlemmades den fastigheten i Blackebergs sjukhus.

Robert Ljunglöf var aktiv inom svensk näringsliv och då mycket inom kemisk-teknisk industri, bankväsende och försäkringsbranschen.
Han kom att få en framskjuten ställning inom den kemisk-tekniska industrin där han knöt till sig kända forskare som Harald Nordenson och The Svedberg.

1/ Gift den 23/12 1924 i Engelbrekts församling med Emma Westervelt, f. 3/8 1868 USA. Död 28/3 1939 i Skå i en ålder av 68 år. Dödsorsak var kronisk hjärtmuskelinflammation samt akut lunginflammation i höger lunga.
Den borgerliga vigseln förrättades av borgmästare Carl Lindhagen.
Emma Westervelt var änka sedan 27/12 1917 efter tandläkare August Westerberg som dog i Frankfurt, Tyskland.
Emma var ej med i svenska statskyrkan utan tillhörde samfundet Christian science.
Hon är begravd tillsammans med Robert och hans senare fru på Norra begravningsplatsen (omr 21G, n:r 1).

2/ Han gifte sig 16 juni 1941 med Hanna von Berger (30/5 1887 i Elleholm, Blekinge, död 20/11 1974 i Rimbo)

De bodde på Beateberg nära Rimbo som förvärvades 1941.
Beateberg kallades tidigare Mölnekulla eller Viraberg men fick sitt nuvarande namn efter Beata Oxenstierna, syster till Axel Oxenstierna.

I tobaksmuseets bok om Snuskungen står den felaktiga uppgiften att sångerskan Jenny Lind tidigare ofta besökte detta Beateberg.
Jenny Lind vistades ofta på sin förmyndares gård Beateberg i Kummelnäs, Värmdön som låg mer än sju mil söder om Ljunglöfs Beateberg. Förmyndare var hovrättsrådet och musikälskaren Henrik Mathias Munthe.

Robert Ljunglöf förblev barnlös.

Robert och de båda hustrurna är begravda på Norra begravningsplatsen (omr 21 G, n:r 1)

Fabrikskopplingar
Ljunglöf, Jac. Fr.

Robert Ljunglöf i gardesuniform 1908

Beateberg år 1952

Beateberg 1936. Bild från Rö hembygdsförening