Hellgren, Wilhelm

”Contrahenterne Skortsensfejare Gesällen Johan Fredr. Hellgren född i Stockholm 1775 och jungfru Maria Thersia Braun född 1782 i Stockholm, Catholik” ingick den 24 maj 1805 äktenskap i Finska församlingen i Stockholm. Johan Fredrik hade inträtt i församlingen 1797.
Bröllopsvittnen var klädesmanufakturisten Michael Gregorius från Södertälje och strumpvävargesällen Gustaf Backman från Norrköping.
Johan Fredrik (f. 24/12 1775, d. 22/5 1827 i leversjukdom) blev med tiden skorstensfejarmästare.
Maria Teresia Braun (f. 15/4 1782, d. 22/5 1848 av lunginflammation). Innan sin död omvände Maria sig till den protestantiska kristendomen. Vid sin död var hon bosatt på Hökens gränd 16 (kv. Fiskaren Större)
Paret bosatte sig först i ett kvarter nära Riddarhustorget i Gamla Stan för att senare flytta till Kindstugan. I fastigheten bredvid på Kindstugatan låg den gamla källaren Fimmelstången där poeten Lasse Lucidor en gång blev dödad.

De fick barnen:

Johan Fredrik, f. 16/9 1805, d.11/7 1830. gift men barnlös, skorstensfejare
Carl Anton Wilhelm, f. 28/3 1810, tobaksfabrikör
Carolina Josefina Teresia, f. 4/3 1812, d. 13/12 1875. Gift Frisch
Emma Lovisa, f. 22/1 1816, d. 11/5 1873. Gift von Ehrenclou, mor till Lilly Bäckström.
Julius Leonard, f. 14/5 1818, d. 21/2 1856 i kolera som då grasserade i Kalmar där han var brandmästare.
Maria Amalia, f. 7/5 1820, d. 11/2 1821 i mässling i en ålder av 9 månader och 4 dagar. Döpt och gravsatt av kyrkoherden Stolpe.

Carl Anton Wilhelm Hellgren växte upp först nära Riddarhustorget och sedan på Kindstugatan 10 -12 i Gamla Stan som inköpts av fadern.

I familjen fanns även fostersonen Johan Gottlieb Schultz, f. 6/7 1792, sedermera upptagen som gesäll. Johan var son till skorstensfejaren Christian Gottlieb Schultz som tidigare bott i fastigheten.

Från fastighetsregistret

Fadern var sedan 1819 ägare av fastigheten som inrymde 37 personer år 1820 varav 16 var mantalsskrivna i hans hushåll.
Av kvarterets invånare använde 10 st. vin eller andra utländska drycker, 57 st. drack kaffe eller the, 7 st. spelade kort, 43 st. nyttjade tobak, 20 st. hade klänningar eller större överdragsplagg av siden, 25 st. hade mindre klädespersedlar av siden enligt uppgift i mantalsregistret.
Fadern drack vin, kaffe och spelade kort och mamman drack kaffe och nyttjade siden kläder.

Wilhelms far dog då Wilhelm var 16 år.
Fadern efterlämnade fastigheten vid Kindstugatan samt diverse byggnader på Lilla Fjäderholmarna. Holmen har kallats Gröne Jägaren, Sotarholmen och Libertas. Fastigheten på Lilla Fjäderholmarna var ett oskattlagd torp som stod på arrenderad mark.
(BoU Stockholms rådhusrätt 1:a avd F1A:448, sid 327)

”Diverse Byggnader å Lägenheten Lilla Fjäderholmen, med återstående arrenderättighet till Jorden, hvar före i Årligt arrende betalas 16 Rp Banco, kosta uti inköp 800 Rp Banco”

I byggnaden på Lilla Fjäderholmen fanns bland annat ”1 perlfärgad skänk, 1 liten spegel i förgyld ram, 1 med ahlrot fanerad thebord, 4 diverse bord10 perlfärgade stolar” Oklart vad han använde ön till, några kreatur fanns ej i bouppteckningen.

Efter Johan Fredriks död behöll änkan arrendet troligtvis fram till 1833.

Lilla Fjäderholmen

Wilhelm ärvde bland annat ett fickur.

År 1830 hade Wilhelm flyttat till Södermalm.
År 1835 återfinns han som mantalsskriven hos tobaksfabrikör Th A Aspelin men boende på Mariagatan 14 (kv. Jupitur mindre 11) och är anställd som kontorist.
Som ung arbetade han i sju år som handelsbokhållare på Aspelins tobaksfabrik vid Hornsgatan 32 i Stockholm ”där han städse fullgjort sina åligganden med utmärkt skicklighet och drift”.

Tillsammans med Lovisa Verdier hade han den oäkta sonen Vilhelm (Wilgott), f. 1837. Genom att föräldrarna sedermera ingick äktenskap blev han äkta.

Vilhelm vigdes den 11 nov. 1841 med Mathilda Lovisa Verdier, f. 10 mars 1810 i Katarina församling, Stockholm.
Vigselförrättare var Commin. Bolin i Maria församling. (se vidare Verdier, Lovisa)

1846 skriver sonen Wilhelm ett brev till pappa Wilhelm.

Kring 1849-1850 hade de även en fosterdotter som hette Carolina Fredrika Mathilda Westerling, f.27/6 1830 i Klara församling, död 18/5 1857 i lungsot. (se vidare, Westerling, Mathilda)

År 1841 grundade Wilhelm Hellgren en egen tobaksfabrik i en ”ehuru obetydlig till dimensionerna och inrymd i förhyrd lokal, belägen på samma tomt” där sedan med tiden en av nordens största tobaksfabriker, W:m Hellgren & C:o kom att växa upp.
Vid starten var omfattningen tämligen obetydlig, 5 arbetare och under första året en omsättning på cirka 30 000 kr.
År 1845 bodde Wilhelm Hellgren med fru och son i kvarteret Bryggaren, Götgatan. Han kvarbor där 1850 med fru och son.

1849 ingick den i Umeå födde Johan Bäckström som kompanjon. Johan Bäckström började vid fabriken år 1844. Johan Bäckström gifte sig den 31 maj 1851 med Wilhelm Hellgrens fosterdotter.
Redan år 1851 lämnade Hellgren företaget för att den 18/4 1855 flytta till Värmdön och ge sig in på en rad fastighetsaffärer främst tillsammans med Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundare.

År 1853 inköps av änkan Bremer Årsta slott av Lars Johan Hierta, Wilhelm Hellgren och Johan Lind.
Redan 1856 säljer de fastigheten till Abraham Saxenberg.

1853 inköper Lars Johan Hierta och Wilhelm Hellgren säteriet Hässlingeby av änkan Bremer.
Som inspektor under deras ägarskap var 1854 Karl Abraham Borgström, f. 1815, och efter ett år var han ersatt av bokhållaren Lars Fredrik Hagberg, f. 1814 och som under 1855 blir inspektor.
Kring årsskiftet 1855-1856 säljer Lars Johan Hierta och Wilhelm Hellgren Hesslingeby i Österhaninge till handlaren P.D.Corin i Waxholm för 70.000 rdr.

Aftonbladet meddelar den 3 mars 1855 att fabrikören Wilhelm Hellgren inköpt No 8 kvarteret Bodarna vid Löjtnatsgatan (nuv. Väpnargatan) för 7 666 rdr 32 sk bko.

1855-1860 var Wilhelm Hellgren ägare till egendomen Velamsund på Värmdön efter det han köpt den av C.P.J. Fitinghoff den 17/11 1855 för 68.000 rdr. Han var även mantalsskriven där. Fastigheten bortbyttes den 14/3 1860 handlanden till Fredrik Vilhelm Grubb mot säteriet Vasa i Skeppstuna socken, nordost om Märsta. Wilhelm Hellgren, hustrun och sonen flyttar under 1860 till Vasa säteri. Den 1 april 1978 eldhärjades Velamsund så svårt att den senare revs.

1856 säljer Hellgren Gålö på 3/4 mantal till f.d riksdagsmannen (1847-1858), fabrikören och handlande Johan Henrik Windrufva och dennes svåger J R Molin. Molin och Windrufva är gifta med varsin syster Holmström från Vaxholms borgerliga societet. Fastigheten Stegsholm på Gålö säljs 1860 för att bli Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn. Senare blev det alkoholistanstalt och efter det har Stockholms kommun haft verksamhet för missbrukare där. Numera nedlagt. Ny verksamhet har övertagit fastigheterna.

I mantalsregistret finns under 1860-talet W. Hellgren som ömsom beskrivs som lantbrukare och ömsom som f.d. tobaksfabrikör.
År 1859 inlämnar han följande uppgifter till mantalsregistret:

”Upgift till 1860 Års Mantals och Skattskrifvning i Stockholm, Hedvig Eleonora församling, Qvarteret Tomten o Bodar,Huset No 13 Kaptensgatan:

Undertecknad egare af ofvannämnde egendom är mantals och skattskrifven å Wermdön, Welamsund.
Uthyres hela lägenheten till Fodermarsken Herr J.U. Westerling som åtagit sig vice värdskap och hvilkens mantalsförteckngar tänkas följer.

Stockholm d 5 Dec 1859.
Wm Hellgren
Landtbrukare”

J.U. Westerling var Jonas Ulrik Westerling, f. 16/3 1815 i Karlshamn, hyrkusk och sedermera hovfodermarsk.

Fastigheten i kvarteret Tomten o Bodarna, n:o 8, ägdes av Vilhelm Hellgren kring 1856-1861.

År 1860 ägde han även fastigheten i kv. Falken 6,7, Kaptensg. 10/Skepparg. 4 (nuv. Kaptensg. 1/Skepparg. 10). Hellgren är fortsatt mantalsskriven på Wärmdön.

Den 15/5 1863 avlider ”possesionaten Carl Wilh. Hellgrens hustru Lovisa Mathilda Verdier i Wasa” i en ålder av 53 år 2 månader och 5 dagar. (uppgift om dödsorsak och plats för begravning saknas i dödsboken) och Wilhelm och sonen flyttar den 14/11 1863 till Broby i Söderby Carls församling.

Sonen Wilgott flyttar den 6/10 1866 till Nolsterby i Börstil och arbetar som grufvförvaltare (1868 är sonen registrerad som resande Grufvinspektor boende i Klara Övre församling).

Fadern, Wilhelm, återflyttar den 25/11 1866 till Vasa säteri och införes under namnet Karl Hellgren.En notering i kyrkboken anger att han är skriven i Skepptuna men inte vistas där 1867.

Under 1868 flyttar sonen Wilgott till Örebro där han registreras som öltappare i kyrkoboken. Såväl yrke om födelseort registreras som oklara.

I både Lilly Bäckström och Arthur Bäckströms dagböcker omnämns många gånger Wilhelm den äldre då han var nere och vinkade av eller tog emot Lilly eller Arthur då de tog båten till Lübeck.

1869 inlämnar Wilhelm Hellgren följande uppgifter till mantalsregistret:

”Upgift till 1870 års mantals och skattskrifning i Stockholm för huset No 9 adr No 16 qvart Oxögat, Luntmakargatan, Clara församling
Undertecknad, f.d. Lantbrukare född 1810 mars 28.
Kyrkoskrifven i Skeptuna församling, Erkestiftet

Stockholm 24 Nov 1869
Wm Hellgren”
Fastigheten på Luntmakargatan ägdes av företaget W:m Hellgren & Co mellan 1864-1876. Det var en hyresfastighet med totalt 89 hyresgäster. Wilhelm Hellgren bodde då hyresfritt. Fastigheten var taxerad till 50 000 kr.

1875 års adresskalender för Stockholm uppger:
Hellgren,W., f.d. Tobaksfabrikör, Luntmakargatan 16.

I 1877 års adresskalender finns han ej längre med och fastigheten på Luntmakargatan har då sålts till gasmästaren C.F. Andersson. Hellgren själv står som kamrer i bolaget Svea boende på Stora Bastugatan 62 A.

Han avled den 28 januari 1877, i en ålder av 66 år och 10 månader, av åderförkalkning och var då boende på Stora Badstugatan 62 A (nuv. Sveavägen, kv. Sjökatten). Han begravdes den 2 februari 1877 på Katarina kyrkogård. I begravningsboken benämns han f.d. tobaksfabrikör.

Notis i Dagens Nyheter den 1 februari 1877

De 26 april 1877 genomförs bouppteckning. Stärbhusdelägare var systersonen Telegrafassistenten Emil Friedrich Moritz Frisch, systersonen Bruksbokhållaren Carl Hugo Frisch, bosatt i Finland och systerdottern Walfrida von Ehrenclou, gift med Grosshandlanden Johan Bäckström.

Sonen finns inte med bland stärbhusdelägarna och enligt kyrkobokföringen tycks han utvandrat till Amerika 1871 tillsammans med förra pigan Brita Katarina Bergström, f. 1840 i Medåker som dotter till torparen Anders Bergström och hans hustru Maria Larsdotter. Såväl 1880 som 1896 står de båda som obefintliga i Örebros kyrkböcker.

Jag har inte återfunnit några emigrationshandlingar på någon av dem.

Fabrikskopplingar
Hellgren, W:m & C:o
Aspelin T.A.

Källor:
Förasamlingsböcker från Sankt Olai (Norrköping), finska församlingen, Storkyrkoförsamlingen, Maria församling, Katarina församling, Värmdö församling, Söderby-Karl församling, Börstil församling, Klara församling, Ladugårdslands församling.

Julita gårdsarkiv

Fastighetsregistret