Elbe, Adolf
Adolf Abraham Meyer Elbe föddes i Tyskland 1832.
Under 1860-talet bodde han i Klara rote och arbetade som verkmästare vid Levys cigarrfabrik i Stockholm.
Han inträdde 1869 som delägare i den av Fredrik Renard 1865 startade tobaksfabriken och 1875 ändrades firmanamnet till Renard & Elbe och namnet behölls även efter 1880 då Elbe var ensamägare av företaget.
Adolf Elbe och hans barn var mosaiska trosbekännare.
Familjen bodde under lång tid vid Hornsgatan 33 (kv. Rosendal Mindre 8) där även fabriken under lång tid var belägen. Adolf Elbe hade köpt fastigheten vid Hornsgatan 33 (kv. Rosendal mindre 1) år 1874.
Familjen bestod förutom Adolf av:
hustrun:
Constantia Wilhelmina Wahlström, f. 28/11 1842 i Nyköping Vestra. Död 12/8 1905. Gifta 1869.
Döttrarna:
Constantia Wilhelmina, 14/7 1864 i Adolf Fredriks församling av okända föräldrar. Den 8 oktober 1869, tar Adolf Elbe och Constantia Wilhelmina på sig föräldraskapet. Hon blir sedermera tandläkare. Verksam som tandläkare i Solna,Huddinge och Danderyd och avlider ogift den 16/11 1935 I Leksand dit hon flyttat 1925..
Fredrika, f. 18/1 1870. Gift 9/6 1899 med e.o. hofrättsnotarien Karl Emil Henrik Grundberg och då avflyttad till Getinge i Halland.
Emma Helena, f. 8/10 1871. Gift 8/10 1898 med löjtnant Vilhelm Alexis Bäcklin och avflyttad till Hökens Gata 10 på Södermalm.
Signe, f. 10/9 1874. Gift 8/7 1903 med d:r P.G. Schober och avflyttad till Paris.
Den 8/2 1884 dömdes Adolf Elbe till 25 kronor i böter för användande av minderåriga i sin fabrik.
Under 1884 fölrekom Adolf Elbe i ett civilmål där han utpekades som barnfader och krävdes på ersättning för uppfostran av barnet.
Tidningen Signalen skriver den 15 november 1884:
”Rättegångs- och Polissaker
Mened. Vid rådhusrättens femte afdelning har under senaste tiden förevarit ett mål, som ådragit sig mycken uppmärlsamhet,. De närmare omständigheterna dervid äro i korthet följande.
Enkan Vendela Charlotta Ålund instämde för några veckor sedan tobakshandlaren A. Elbe med yrkande, att denne såsom barnafader måtte åläggas utgifva uppfostringsbidrag till ett af henne i sistlidne februari månad framfödt flickebarn.
Detta yrkande bestreds af hr Elbe. För att styrka kärandens påstående hördes sedermera som vittne cigarrhandlaren Carl Petter Liljenberg, hvilken hade åtskilligt att berätta om de båda perternas närmare bekantskap och förtroliga umgänge.
Han intygade vidare på sin ed, att hr Elbe dels i början af detta år lemnat honom 25 kr med anhållan, att dessa penningar skulle tillställas enkan Ålund som bidrag till deras barns uppfostran, dels ock vid samma tillfälle erbjudit sig att betala 2,000 kronor, om vittnet ville åtaga sig att uppfostra barnet.
Men då målet den 5 dennes å nyo förevar till behandling, kommo åtskilliga andra upplysningar i dagen. Svaranden hade nämligen låtit inkalla fem andra vittnet, af hvilkas berättelse framgick, att enkan Ålund och Liljenberg länge lefvat som gift folk, att den senare uttryckligen förklarat barnet vara hans eget o.s.v., Hvilket allt hade till följd, att allmänna åklagaren yrkade ansvar å L. för mened.
Denne öfverflyttades nu på svarandesidan och fick till en början redogöra för sina skiftande lefnadsöden samt förklarades skyldig att träda i allmänt häkte.
Så stod saken, då målet i onsdags påropades. Rättens ordförande tillkänngaf, att de båda målen skulle behandlas särskilt. Liljenberg utfördes i rättens förmak, och målet Ålund mot Elbe företogs till behandling. Enkan Ålund erkände att hon blifvit missledd, återkallade sitt yrkande samt bad hr Elebe om förlåtelse, hvarefter denne återkallade sin rekonventionstalan. Härvid lät rätten bero.
Liljenberg förhemtades nu och fick af rättens orförande allvarliga föreställningar och varningar att hålla sig till sanningen och sjelfmant återkalla sin mot de öfriga vittnenas stridande berättelse; men härpå ville han icke ingå, utan sökte efter bästa förmåga göra troligt, att hvad han förut omvittnat vore öfverenstämmande med sanningen.
Målet uppsköts.”
Adolf Elbe avled 17/10 1902.
Fabrikskopplingar
Renard & Elbe
Levy, A. & Co
