Ehrenclou (släkten)

Den adliga ätten von Ehrenclou går tillbaka till Carl Folcker (1694 – 1761) som efter lång militär karriär där han bland annat deltog i fälttåget mot Norge 1718 under Carl XII:s ledning slutligen blev adlad 1719. Ätten introducerades år 1720 som nummer 1673 von Ehrenclou. Han gifte sig med sin syssling Catharina Margareta Palmstierna (1697 – 1791). Adelsbrevet förvaras på Julita gård.
I rökrummet på Julita finns Carls och Catharinas porträtt där de flankerar ett ungdomsporträtt av Lilly Bäckström (f. von Ehrenclou).
Carl och Margareta fick bland annat barnen:

Carl Gustaf (f. 1726) militär i holländsk tjänst.
Nils Fredrik (f. 1738, d. 31/7 1801 på Fredriksberg i Lilla Mellösa socken, Sörmland). Han var ogift och barnlös och testamenterade egendomen Fredriksberg till brorsbarnen Henrietta och Friedrich Adolph. (Adelns boupteckning ElXb:163/bild44)
Nils Fredrik deltog i pommerska kriget 1757 – 1762.

———

Carl Gustaf gifte sig med Dianette Elisabet Nagelin och de fick barnen:

Carolina (1770 – 1811)
Gustaf Ernst (1771 – 1790)
Henrietta Christina (f. 1774 i Frankfurt am Main, d. 10/3 1838 i Stockholm)
Friedrich Adolph (f. 8/10 1778 i Hessen, d. 1824 i Stockholm)

Henrietta gifte sig 1806 med grosshandlaren Georg Leithoff från Lübeck. De skilde sig den 16/9 1817. Hans företag gjorde konkurs och Georg Leithoff rymde ur riket.

Fredrik Adolf von Ehrenclou var först i österrikisk krigstjänst för att senare bli fanjunkare i lantgreven av Hessens tjänst.
Han gick i svensk tjänst och blev då rustmästare vid Engelbrechtska regementet.
Fredrik Adolf gifte sig med Rosa Helena Saboretti von Manneburg (f. 1780 i Wien, d.1836).

De fick barnen:
Friedrich Adolph (f. 14 maj, döpt 18 maj 1811, modern kyrktagen 12 juli 1811). Enligt Lilla Mellösas födelsebok är han född där (Mellösa C:3, sid 31). Han noteras då som oäkta då föräldrarna inte är gifta.
Föräldrarna vigdes den 12 december 1811 i Lilla Mellösa och Adolph blev därmed äkta i kyrkboken. (Lilla Mellösa, Lla:4, sid 34).

Enligt Elgenstierna är Adolph född i Nyköping men finns ej i deras kyrkobok. Året därpå, 1812, flyttade familjen från Lilla Mellösa till Drottningholm där fadern tjänstgjorde på slottet. (Lovö A1:9, bild 130)

Där föddes Wilhelm Theodor, den 13 juli 1812, döpt den 27 juli. (Modern kyrktagen 25/8 1812, Födelsebok Lovö C:5, bild 95).
Den 23 september 1814 föds Carl Olof på Drottningholm. Döpt 26 september. (Födelsebok Lovö C:5, bild 98).
Den 6 mars 1816 föds Helena Wilhelmina på Drottningholm. Döpt 17 mars. (Födelsebok Lovö C:5, bild 105).

År 1817 flyttar familjen till Stockholm. (Lovö A:10, bild 450).
Oklart om de i samband med flytten skiljer sig. I kyrkböckerna står Rosa någon gång som frånskild men någon uppgift om skilsmässa har ej hittats.

Fredrik Adolf flyttar som f.d. fänrik till Ladugårdslandet övre (kv. Kronkvarnen 16 (tidigare 106), Nybergs gränd 10) och Rosa flyttar med barnen till Gamla Stan. Familjen efterlämnar en skuld om 32 riksdaler till demoiselle Sophia Wingenberg (f. 1765, d. 1835) på Drottningholm för två års undervisning av barnen.
Fastigheten där Fredrik Adolf bor i ägdes av extravaktmästaren uti förvaltning av sjöärenden Mathias Fägerström (f. 2/1 1771 i Ekshärad, Värmland, d. 13/4 1830 då boende på sal 10 på Danvikens hospital).
(Uppbördsärenden år 1820, SSA 0031/06/G1 BA 28/1, ärende 1771).

Av 1820 års mantalslängd framgår att Fredrik Adolf nyttjar tobak.
Mathias Fägerström inköpte gården 1810 och avyttrade den i maj 1824 vilket kan vara orsaken att von Ehrenclou flyttat.
Det är oklart hur länge von Ehrenclou bodde på Ladugårdslandet.
Då han avled vistades han i fastigheten nr 21 vid Alfvars backe som är en förlängning av Bengt Ekenhjelmsgatan.
(Bengt Ekenhjelmsgatan 75 C, kv Berggruvan mindre 21) på Södermalm. Fastigheten ägdes av f.d. notarien Fredrik Jonssons borgenärer. (Uppbördsärenden 1820, SSA 031/06 BA 28/18, ärende 1471).
I fastighten bor Friedrichs syster Henrietta Christina Leithoff, f. von Ehrenclou. (Maria Magdalena Ala:9, bild 132).
Alfvars backe har sitt namn efter mjölnaren Johan Alfvar som bor i angränsande fastighet. (kv. Berggruvan mindre 22)

Den 13/10 1824 avled Friedrich Adolph enligt dödsboken av tyfus i Fredrik Jonssos hus. (Maria Magdalena F1:5, bild 270)

I tyska församlingen Sankta Gertruds handlingar noteras 1824:
”Verstorben
Am 13 Oktober starb der alt Unterofficier beym ehemals Engelbrektschem Regimente verabschiedetet Friedrich Adolph von Ehrenclou, 47 Jahre, am schlage, nun seid vormals d.19 u. 20 auf dem Marien Kirchhofe von einem Schwed. Kgl. Prediger beerdigt. ./.Skinnarviken Alfvars Backes”.
Bouppteckningen visar på en mycket mager ekonomi. Tillgångarna var endast 3 fjäderbolstrar, 2 långkuddar, 2 mindre kuddar, 2 lakan, 1 sängtäcke och 2 gamla järngrytor. Totalt ett värde av 14 riksdaler.
En osäker fordran finns på greve Bondes på Mallstanes avseende köpeskilling för egendomen. En annan osäker fordran avseende lösöret i den avlidna änkefrun Liljenstråhles sterbhus samt på konkursen efter fru Leithoff (f. von Ehrenclou). Dom i konkursmålet kom först 30/22 1829.

Skulderna uppgick tll 435 riksdaler där det fanns fordringsägare i en av Svea Hovrätt fastställd konkurs samt skuld för ett lån utan revers från hyresvärden Fägerström och den obetalda skulden till Sophia Wingenberg på Drottningholm.
(Adelns bouppteckning ElXb:224, bild 3830).

Tidningsnotis från den 10/12 1836

_____

Rosa Helena, angiven som frånskild underofficershustru, flyttar med barnen till Gamla Stan där de bor först på Västerlånggatan (kv. Typhon), sedan på Bredgränd 5 (kv. Marsyas 2) innan de kring 1820 flyttar till fastigheten Johannisgränd 1 (gamla 122, nya 1/9, kv. Phoebus 1).
I mantalsregistret uppges att moderna har gratial (pension) från Pauvres honteux (franska för skamnsa fattiga). Samma register uppger även att hon dricker kaffe.
De tre äldsta barnen erhåller understöd från Allmänna Barnhuset. (Allmänna Barnhusets rullor 1800 – 1916).

Bredgränd 5 (kv. Marsyas 2)

Johannisgränd/Österlånggatan

Fredrik Adolf antogs till kvartalsvis underhåll i april 1817 vilket upphörde i maj 1825.
Wilhelm Theodor antogs till underhåll i april 1818 vilket upphörde i september 1825.
Carl Olof antogs till underhåll i mars 1819 vilket upphörde i september 1825.
För dottern Wilhelmina fanns inget underhåll.

1830 bodde modern och alla barnen ännu på Johannisgränd 1.
Varför underhållet upphörde 1825 är oklart.

——

Sönerna flyttar så småningom ut och modern och dottern bor tillsammans fram till moderns död 1836.

Rosa Helena Saboretti och Wilhelmina Ehrenclou flyttar 1834 till Kindstugatan 14, 1 tr (kv. Cepheus 8) i Gamla Stan som ägs av Coop. Capt. änkan Catharina Petronella Gardberg. I samma hus blev skalden Lasse Lucidor dödad 1764 på källaren Fimmmelstången som låg i fastigheten.
I fastigheten bredvid, n:r 12, bodde familjen Hellgren där ena sonen, Wilhelm, anlade tobaksfabriken som skulle utvecklas till W:m Hellgren & C:o. under ledning av Johan Bäckström.
Hellgrens dotter, Emma, var jämnårig med Wilhelmina Ehrenclou och Emma skulle senare gifta sig med Wilhelminas bror, Fredrik Adolf, och bli mor till Lilly Bäckström som senare gifte sig med Johan Bäckström.
Oklart om familjerna Ehrenclou och Hellgren kände varandra vid den här tiden.

Kindstugatan 14
Uppfört 1739 av hökaren Erik Wiksten, källaren från medeltiden.

De flyttar snart vidare till Norra Smedjegatan 28 (kv. Trollhättan 6).(Jakob och Johannes, A1a:54, sid 177)
De flyttar 1836 till Södermalm (kv. Laxen 10) vid Maria Kvarngata till en fastighet på den tomt där senare Södra Latin byggdes.
(Maria, A1a:40, sid 231)
Modern, Rosa Saboretti, avlider 11/3 1836.
Enligt Elgenstierna avlider hon i Wien men enligt notering i Aftonbladet avlider hon i Stockholm.

Aftonbladet 28/3 1836

—–

Fredrik Adolf (Friedrich Adolph)
(1811 – 1876)

Mer text på väg

——-

Wilhelm Theodor
(1812 – ?)

Har enligt Elgenstierna avlidit i unga år.

År 1831 återfinns han i Generalmönstringsregistret i andra kompaniet som n:o 10 vid Svea artilleriregemente 4:e kompaniet som volontär.
Han uppges var 18 och 10/12 år gammal, ogift och av luttersk trosbekännelse. Han har varit i tjänst 7/12 år.
Den 24 oktober 1831 blir han konstapel kadett vid samma kompani.

Den 10 februari 1835 anländer han till Lifgardet till häst från Kristianstad. (Livgardet till häst A1:1, sid 55).
Tar värvnning den 24/8 1835.
Där tar han nattvarden den 14/8 1836, 12/2 1837, 22/12 1839, 6/12 1840, 19/3 1843. Han är till äktenskap ledig.
Han är ärlig och väl sig förhåller.

Han begärd avsked den 26/8 1841 men anställs ånnyo 7/4 1842. Han begär avsked i april 1845 från Livgardet tilll häst.

Han avflyttar den 19/3 1845 till Maria församling. Där han bosätter sig i kvarteret Kattfoten större 24. (Maria MagdalenaB1:18, sid 43)

Den 21/3 1846 avflyttar han till Westmanland (Sankta Gertrud, BIIa:1, sid 5).

Därefter kan inga uppgifter om honom återfinnas.

Den 23 februari 1848 meddelar Post och Inrikes tidningar att kaptenen C. von Ehrenclou efter väl förrättad krigstjänst sökt och erhållit avsked. Oklart om detta avser Carl Olof som återvänt till Sverige och inträtt som milität eller om det gäller Willhelm Theodor som fått fel boikstavi förnamnet.

================

Carl Olof
(1814 – ?)

Enligt Elgenstierna avlider Carl Olof i unga år men i mantalsregistret från 1831 är han gymnasist och i husförhörslängden från 1832 (kv. Phoebus 1) anges att Carl Olof är utrikes. Efter detta finns inga mer spår av honom i registren.

===============

Wilhelmina Helena
(1806 – 1874)

Efter att bröderna har lämnat familjen bor Wilhelmina med sin mor fram till hennes död 1836.

Hon är musikaliskt intresserad och anordnar musikaliska soaréer.

Aftonbladet 7 juni 1834

Kirsteinska huset är det som senare inrymmer gamla hotel Continental vid Vasagatan.

I november 1847 inflyttar Wilhelmina från Storkyrkoförsamlingen till Besvärsgatan 26 (nuv. Brännkyrkagatan) (kv. Ugglan Mindre 6) på Södermalm.
Den höga sockeln kom till då Brännkyrkagatan sänktes.
Huset uppfördes av murarmästare J.W. Elies 1768.

Senare flyttar Amalia Brogren in i fastigheten för att bo där till sin död. Amalia Brogren skötte om bouppteckningen efter Wilhelmina.

Ett år senare flyttar Wilhelmina till Katarina församling.

År 1855 bodde Wilhelmina vid Mariagränd (kv. Ormen mindre 5). I hushållet fanns tjänsteflickan Maria Sofia Lindström (f. 10/4 1801).
I samma fastighet bodde Jacobina Lind.
1859 bodde Wilhelmina och Jacobina vid S:t Paulsgatan 26 (kv. Rosendal mindre)

Den 8 maj 1864 flyttar Wilhelmina och Jacobina Lind till Botkyrka klockaregård. (byggd 1822)

Botkyrka klockaregård

Den 9 november 1866 flyttar de in som hyresgäster i Ängsbyggningen vid Fittja gård. Byggd i mitten av 1700-talet

Ängsbyggningen vid Fittja gård.

I november 1867 flyttar det till det nybyggda torpet Lugnet som ligger på Botkyrka prästgårds ägor.
Lugnet bestod av en stugbyggnad av sten under tegeltak, en vedbod av bräder under tegeltak, en källare med tak av tegel och två mindre hus av trä. (Bouppteckning Svartlösa härad, F2:36 (1872 – 1874, sid 358)
Mamsell Jacobina Lind ägde fem sjundedelar av torpet. De arrenderar marken av kyrkohedern Nils Gustaf Wennström. Då Jacobina avlider av magkräfta den 16/3 1869 ärver Wilhelmina fastigheten med lösöre.

År 1873 flyttar mamsell Maria Christina Ahlberg (f. 20/9 1803) med sin fosterdotter barnhusbarnet Julia Mathilda Lidström (f. 26/11 1851) in som hyresgäster. De avflyttar 1874 till Kärrhagen nära Hamra, Tumba. 1880 får Julia den utomäktenskapliga sonen Frans Wilhelm.
Christina Ahlberg var under en period föreståndare för Sterkyska fattighuset i Botkyrka.

Undertecknat av kyrkoherde Nils Gustaf Wennerström (f. 1811, d. 1892). Hyran per ecclesiastikår är 25 kr.

Betalningar av arrende till N.G. Wennerström

Wilhelmina avlider av slag och hjärtlidande kl. 12 på natten den 19 april 1874.

Dagens Nyheter 24 april 1874

Vid Wilhelminas död 1874 ärver brodern, Adolf von Ehrenclou torpet.
Wilhelmina begravs den 26 april 1874 i samma grav där Jacobina redan ligger på Botkyrka kyrkogård (kv. D n:r 64).
På Adolf von Ehrenclous anmodan gör Amalia Brogren bouppteckningen.

Lilly Bäckström, Wilhelminas brorsdotter, skriver i sin dagbok den 1 juli 1876:
”Ute vid Botkyrka och satt upp Fasters grafsten. Morbror (Wilhelm Hellgren), Mamsell Brogren och jag. Kaffe på fattighuset”.

Adolf von Ehrenclou avyttrar torpet för 1 200 kronor den 28 maj 1875 till kammarskrivaren i Kammarrätten Johan Axel Ekman.

Johan Axel Ekman (f. 2/1 1836, d. 3/10 1879). Då Axel Ekman avlider efter några år övergår torpet i sterbhusets ägo.
Johan Axel var sedan 1863 gift med Hilma (f. 1838, d. 1914) och de fick barnen:

Anna, f. 1864

Nils, f. 1865

Elna, f. 1867

Knut, f. 1869

Inga, f. 1871

Gustaf, f. 1877

Torpet lugnet i mars 2025

=====================

Jacobina Theresia Lind föddes som kamreraredotter den 20 juni 1803 i Stockholm och avled på torpet Lugnet i Botkyrka den 16 mars 1869 av magkräfta.
Oklart hur de två mamsellerna ursprungligen kände varandra men sedan 1864 delade de hushåll.

1823 – 1824 bode hon i Bärby utanför Västerås. Bor sedan i Södertälje för att 1934 – 1835 bo i Qvaringe (Taxinge) utanför Mariefred i november 1835 återflytta till Södertälje. År 1836 – 1838 bodde hon vid Wik, Södertälje.
År 1852 – 1853 bodde hon på Kindstugatan 6. (kv. Cepheus 11). I augusti 1854 flyttar hon till Brännkyrkagatan 26 där även Amalia Brogren bor.
Möjligen är de där de lär känna varandra. I församlingsboken uppges hennes fräjd vara utmärkt, anständig och ledig till äktenskap.
1859 flyttar hon till fastigheten Rosendal mindre, Sankt Paulsgatan 26 där även Wilhelminavon Ehrenclou bor. Efter det kommer de att flytta tillsammans till Botkyrka.

Hon begravdes på Botkyrka kyrkogård (kv. D, nr 64 i kista). Graven kom senare att delas med Wilhelmina von Ehrenclou.

I bouppteckningen efter Jacobina Lind framgår:

”… och efter sig lemnade såsom sin enda arfvinge, Enkefru Christina Rosenqvist af Åkerstedt hvilken var till bouppteckningen kallad, men ej vid förrättningen sig infann. Fröken Wilhelmina v. Ehrenclou hvilken sammanbott med och skött den aflidna, samt enligt ett af denna upprättadt testament, skall komma i åtnjutande af all mamsell Linds qvarlåtenskap…” Boets behållning var 767,23 kronor.

(Bou Svartlösa härad, F 2:36 (1872 – 1874, sid 358)

Post och inrikes tidningar 3 april 1869

=================

Amalia Brogren (1822 – 1904)

Dagens Nyheter 16 januari 1904

=======================

Källor:

Svenska Adelns Ättartavlor Gustaf Elgenstierna

Församlingsböcker från Mellösa, Lovö, Ladugårdslandet, Storkyrkoförsamlingen, Tyska församlingen Sankta Gertrud, Maria Magdalena, Katarina, Jakob och Johannes, Botkyrka.

Svenska Dagstidningar Kungliga biblioteket

Handlingar från Julita gård innefattande Lilly Bäckströms och Athur Bäckströms dagböcker.

Adelns bouppteckningar Svea Hovrätt

Vägnamnen i Botkyrka Broström & Severin

Biografiska anteckningar Carl Rudolf Ekström (1818 – 1903)

Emma von Ehrenclous anteckningar 1872 – 1873

Allmänna barnhusets rullor 1800 -1916

Mantalsregistret

Palats och kåkar Anders Tidner (1855 – 1928) Berwalls förlag 1917

Botkyrka Socken Krik Castegren 1948

Mariaberget Erik Lundqvist 1965

Uppgifter lämnade av Peter Nygren Botkyrka församling

Uppgifter och skrift- och bildmatrerial frå Jan Fagerström, Lugnet