Carelius, Fredric Bengt

Den 14 november 1787 övertog fabriksbokhållaren Fredric Bengt Carelius (f. 23/7 1761, d. 14/2 1835) privilegiet från den 1782 avlidne Anders Frodell. Frodells änka, Ulrika F. Bleumortier, hade under några år försökt driva makens verksamhet som dock slutade med konkurs. Då hon var helt utblottad ansökte hon om att få öppna tobaksbod för att försörja sig och sina två barn. Detta bifölls den 28 februari 1774 med hänvisning till brev av Kungl. Maj:t som angav att handel med tobak skulle reserveras åt ”fattiga änkor, värnlösa kvinnfolk och avsigkomna borgare”.

Fredric Carelius var gift med Anna Beckelin (f. 2/6 1768 i Maria Magdalena församl., d. 21/11 1853 på änkehuset, Danvikens hospital).
De hade sonen Fredrik Thomas Carelius (d. 1814). 1805 – 1806 var han inskriven vid Stockholms Stads Trivialskola. Han blev kammarskrivare.

Den nya innehavaren av det ursprungliga Lenmanska privilegiet, Fredric Bengt Carelius, ingick kompanjonskap med kassören hos handelshuset Tottie & Arfwedson, Johan Adolph Greve (1745 – 1821).
Carelius skulle då stå för fabrikationen och Greve skulle sköta inköp, försäljning och räkenskaper. Johan Greves fordran på på bolaget var 1793 hela 30 759 riksdaler vilket löstes med en inteckning i Carelius fastighet vid Skärgårdsgatan 104 (nuv. Själagårdsgatan 6, kv. Cassiopeia).

För att klara av de ökande kostnaderna tillgrep Johan Greve pengar ur Tottie & Arfwedsons kassa. I april 1793 blev läget ohållbart och Johan Greve lämnade landet med ytterligare medel från handelshusets kassa. Han återvände till Sverige efter en tid och förklarades som bedragare, ”ovärdig att njuta den förmån tillgodo, som olyckliga men redliga gäldenärer förunnades”. Han dömdes av Svea Hovrätt den 7 december 1795 att förutom ersättningsskyldighet, dessutom stå på stadens packaretorg (nuv. Normalmstorg) vid pålen ”uti halsjärn att i två timmar skämmas samt därefter 24 dagars fängelse vid vatten och bröd”.

Greves hustru ingav ett yrkande, ”att till utredande av rätta beloppet utav Greves balans” Tottire & Arfwedson skulle åläggas att uppvisa sina handelsböcker för den tid Greve varit kassör i firman. Detta avslogs av rådhusrätten. Däremot tillerkändes inte Tottie & Arfwedson förmånsrätten i Greves förlagsfodran hos Carelius, vilken utgjorde konkursboets största tillgång. I verkligheten kom handelshuset i besittning av Greves förlagsfodran i tobaksfabriken.
I oktober 1793 upprättades ett kontrakt där Fredric Carelius förband sig att betala 5 % ränta och senare 9 % i amortering varje år.
Då Carelius inkomst av tobaksfabriken inte täckte dessa kostander ingicks ett nytt avtal 1795 där där Tottie & Arfwedson fick rätt att anställa ett ombud som för deras räkning följde fabriken och bevakade handelshusets rätt.

År 1807 övertog Tottie & Arfwedson ägandet av fastigheten vid nuv. Själagårdsgatan 6. Fastigheten kom senare att bli skola.