Callerman, Gustaf

Handlanden Gustaf Callerman erhöll den 1 mars 1810 kommerskollegii privilegium på en snus- och kardusfabrik i Göteborg.
Till förlagsmän hade han garvaren J.J. Zetterlöf och slaktaren Johan Ållongren.
Samma år ingick Zetterlöf med en anhållan att i sitt hus å Älvsborgs kungsladugårds ägor eller annorstädes utanför staden få driva tobaksfabrik med åtföljande spuinneri samt få importera härför behövliga maskiner.
Rörelsen hade redan utan tillstånd påbörjats i förutnämnda fastighet, och, då varorna i sedvanlig ordning skulle avstämplats av hallrätten, nekades detta, vilket var förbjudet enligt 1739 års allmänna manufakturprivilegier. Bifall förvägrades, varför rörelsen omedelbart flyttades inom stadsgränsen. Företaget nedlades 1813.

Gustaf Callerman hade 1804 med fartyget Lyckelig, skeppare O. Norin, infört ett parti brasiltobak packat i en skinnsäck. Ett försök att använda denna tobak till snusberedning visade sig omöjligt. Det var första gången denna tobakssort infördes till Sverige.
Det kan också nämnas att Callerman råkade i delo med tullmyndigheterna, då enligt förordningen av den 6 april 1799 införselförbud för varan var rådande.
Först på 1840-talet kom importen av brasiltobak till stånd, och användes den då uteslutande inom cigarrfabrikationen.

Källor:

Hantverkare och fabriker inom svensk tobakshantering 1686 till 1915 Erik Angelin Nordisk Rotogravyr 1950