Cigarrfabriken Norden

Den 9 december 1897 anmälde f.d. hemmansägaren Karl Robert (Roberto) Larsson att han ämnade starta en cigarrtillverkning inom Mörsils socken. Fabrikationen var belägen vid Björkänge (Äggen N:o 2).

Från Jämtlandsposten 21/1 1898

Under våren 1898 blev det skriverier under vinjetten Fria Ord i Jämtlands läns tidning

Jämtlands Läns Tidning 2 februari och 7 februari 1898.

Från Jämtlands läns annonsblad 1898

Från Stockholms Tidningen den 23/8 1898

Öresundsposten 17 september 1898

Östersunds Posten 13/12 1898

Från Östersundsposten 31/12 1898

En artikel i Jämtlands Läns Tidning från juli 1899 berättar:
Cigarrfabriken ”Norden”Vårt läns industri är icke synnerligen mångsidig. Sedan tobaksfabriken i Krokom nedlades och förvandlades till åkskrindsfabrik – en obetingadt nyttig förvandling – har någon tobaksindustri icke funnits inom länet till i december 1897, då cigarrfabriken ”Norden” i Mörsil startade.
Fabriken gundlades af hrr E. Jonsson och Robert Larsson.
Den började ganska oansenligt, men har raskt utvecklats och visat sig vara en lysande affär. Nu arbetas på bildandet af ett aktiebolag, för att därigenom skaffa behöfligt kapital och kunna drifva rörelsen i den ofattning, som efterfrågan af dessa alster kräfver.
Ur det för bolagsbildandet upprättade kalkylerna gör jag några små axplockningar. Fabriken tillvärkade under 1898 cigarrer för 23,409:55 netto, hvaraf under året såldes för 19,832:47 netto. Under jan – mars innevarande år ha tillvärkts cigarrer för netto 4,134 kr. 25 öre.
Fabriken sysselstter nu 7 arbetare, hvilka tillvärka ungefär 6000 cigarrer pr månad och man. Lokalerna äro dock så rymliga, att de kunna rymma 14 arbetare.
Med den större arbetsstyrkan beräknas fabriken komma att, på ett aktiekapital af lägst 50,000 högst 75,000 kr., lemna en nettovinst af kr. 9,676:02 pr år – således en god avance.
En fördubblad arbetsstyrka, som icke skulle kräfva större aktiekapital, skulle naturligtvis mer än fördubbla vinsten.
En go0d affär således för våra pänningkarlar!
Därest bolag kan bildas komnmer fabriken att flyttas till Nälden, detta dels för att erhålla större lokaler än de nuvarande och dels för att konsumenter icke, som nu stundom händer, skola behöva frukta för lungsotssmitta, därför att cigarrerna tillverkas i Mörsil.
Ett besök i fabriken är rätt intressant. Den ligger strax hitanför Mörsils station.
Vi mottagas af fabrikens disponent hr Jonsson, som visar oss fabrikens alla afdelningar. Först gå vi ut i magasinet, där den ännu icke bearbetade tobaken förvaras i lådor eller säckar, sådan den kommit från utlandet. I fabriken användes nämligen endast utländsk tobak.
Denna är betydligt dyrare än den svenska (den billigaste tobakssort, som användes, kostar i inköp 2:15 pr kg., medan svensk tobakfås så billigt som för 90 öre kg.) men mycket öfverlägsen i kvalité.
Från packboden gå vi till själfva fabriken. I det ena rummet – fabriken disponerar för själfva tillvärkningen två sammanhängade rum – sitta arbetarne och arbeterskorna vid långa bord.
Strax innanför dörren arbetar en kvinna med att släta ut våta tobaksblad. Bladen läggas sedan i hög och prässas, hvarefter de äro färdiga att läggas kring cigarrerna, som ”däcksblad”.
En arbetare ”stripar” (= tar ut fibrerna) ur de blad, som skola användas till ”inlaga”.
Vid nästa bord sitta de egentliga cigarrmakarne. Det går fort att göra en cigrr. Arbetaren tar först ett parti tobak, den s.k. ”inlaga” och rullar några blad omkring denna. Sedan lägges cigarrerna i en form för att prässas. Sålunda tillvärkade cigarrer kallas ”maskingjorda”,. De bättre kvalitérna göras helt och hållet för hand.
”nå, men huru får man cigarren att hålla ihop?” frågar den ärade läsaren.
Jo, det är mycket enkelt. De s.k. ”däckbladen” hopklistras med en sorts gummi, färgadt med valnötsbets.

Därefter vandra cigarrerna till packrummet. Här sorteras cigarrerna efter färg. Hvarje sorteringsparti brukar bestå af 5,000 à 6,000 cigarrer. Den vane sorteraren skiljer detta parti i 150 à 160 delar af olika färgnyanser.
Sedan sorteringen förrättats packas cigarrerna i lådor. I lådorna packas hvarfvet närmast locket först.
Lådorna fyllas därefter så rikligt, att ungefär ett hvarf ligger ofvanför kanten. För att få in detta i lådorna läggas de i präss, hvarefter botten tillspikas. Därmed äro cigarrerna dock icke färdiga att expedieras. Först skola de ligga två à tre veckor i ett torkrum, med 20 à 25 graders värme.
Sedan lådorna därefter försetts med ytteretiketter och annan grannlåt är ”röketyget” färdigt att gå ut i världen.

Fabrikens tillvärkningar ha rönt stor afsättning, så stor, att det varit omöjligt expediera alla ingångna order. Den har tillvunnit sig förtroende genom att alltid hålla goda varor för jämförelsevis billigt pris.
Inför dessa glädjande fakta är det klart, att fabrikens ägare med godt mod se framtiden an och tro, att denna utpost här i Jämtland för tobaksindustrien skall ha framgång.
O.A.”

Oklart om det är samma ägare eller en ny ägargrupp som försöker göra om företaget till ett aktiebolag.

Jemtlandsposten 9 juni 1899

Den 21 augusti 1899 skriver man i Västernorrlands Allehanda:

Rörelsen var av ringa omfattning och nedlades i slutet av 1899 då den förklarades i konkurs.

Jämtlands Läns Tidning 11/10 1899

Karl Robert Larsson föddes i Krakerud, Molkom i Nyeds församling i Värmland 16/6 1874 som son till Lars Nilsson och dennes hustru Anna Lovisa Carlsdotter.
Han var frikallad från värnplikt.
I slutet av 1895 arbetar han en kortare tid som snickeribiträde vid hospitalet Marieberg i Kristinehamn.
Han flyttade till Mörsil den 30/11 1897 och gifte sig den 23/12 1898 med Märta Erika Ångman (f.8/2 1874 i Boltjern, Borgsjö församling, V. Norrland) den 23/12 1898. Hon inflyttar i Mörsil 25/10 1899.
De hade sonen Sten, f. 30/10 1899.
Efter att 1899 gjort konkurs med cigarrfabriken flyttar familjen till Borgsjö församling den 8/1 1900 och bosätter sig då i östra Ånge i hustruns föräldrars fastighet.

Karl avlider redan den 27/7 1900 i lungsot och begravs den 25 juli.
Hustrun och sonen flyttar under våren 1906 till stationsområdet i Bastuträsk där Märta driver Bastuträsk gästskifvargård. Rörelsen utvidgas till att även omfatta ett gästgiveri i Skelleftehamns hotell.
Hustrun Märta avlider den 28/9 1913 på Umeå lasarett och är då boende i Bastuträsk N:o 62, Norsjö församling, Västerbottens län.
Hon begravs i Borgsjö den 12 okt. 1913. Dödsorsaken var kronisk njurinflammation som komplicerats av gallsten och undernäring.
Sonen, studeranden Sten Larsson avlider den 23/12 1918 i lungtuberkulos i Ånge. Han begravs den 29 dec. 1918 i Borgsjö.

Bouppteckningen efter Karl uppvisar ett värde av inventarier på 170 kr.
En skuld till handlaren E.M. Nordin i Hallsta uppgår till 11,50 samt begravningskostnader och bouppteckning till 136,50 kr.
Återstoden, 22 kr, tillföll änkan och sonen.
(BoU Torps häradsrätt FII:16 sid 84)

Bouppteckningen efter Märta Erika upptar inventarier i såväl Skelleftehamn, Bastuträsk och arvegods efter maken som förvaras på hennes föräldrars gård i Ånge.
Lösöret och inventarierna i Skelleftehamn värderas till 2204,45 kr.
Lösegendomen i Bastuträsk gästgifvargård värderas till 2312,90kr. Vidare fanns kontanter och fordringar till ett belopp av 5025.98 kr.
Efter avdrag av skulder efterlämnar dödsboet 1840.12 kr.
Sonen Sten är enda arvingen.
(BoU Malå o Norsjö häradsrätt, F II:9 sid 22)

I föräldrahemmet fanns dessutom cigarrarbetsbord, 2800 cigarrer av sämre kvalitet, cigarrlådeetiketter, cigarrformar, cigarrpress och cigarrlådor.
Inget tyder på att Märta Erika ägnade sig åt cigarrtillverkning utan det var sannolikt återlämnade av konkursförvaltaren efter Cigarrfabriken Nordens konkurs. Det var inte lätt att sälja sådan utrustning i Jämtland.

Produkter
Jamtarne